Träningskula inför VM i feeder.

Det börjar dra ihop sig till årets feeder VM som skall gå av stapeln i Ostellato, Italeien. Förberedelserna inför detta äventyr är i full gång och i söndags var det dags för en liten träningssammankomst för att trimma in laget och lite nya prylar.
Tyvärr kunde inte Challe deltaga eftersom han var fullt upptagen med att försöka bända upp braxen i Lidan på Sensas open och hjälpa Lidköpings SFK till framgångar, gick väl sådär och vi får istället gratulera SWEA som med en grym andradag tog hem segern på årets SENSAS OPEN. Kanske kommer vi med ett lag nästa år och utmanar om titeln.
 
Vi andra som skall deltaga på feeder VM samlades denna soliga dag (vilken överraskning) vid Vänerparken i Vassbotten. Nä vi skulle inte träna på att sola och bada på Vattenpalatset även om man kunde tro det utan fiska skulle det allt göras.
 
Jonas Jansson var initiativtagaren till detta och bestämde sonika att på den fina släta kajen skulle vi minsann inte sitta utan i slänten med sprängsten fick det bli. I Ostellato finns inga kajer så vi skulle tydligen träna på att sitta dåligt också men mig veterligen finns det ingen sprängsten i Ostellato😂.
 
På plats förutom Jansson och mig själv fanns Sten, Gunter och våra klubbkompisar Johan och Shaun hade också anslutit denna strålande försommardag. Träna på att ha det varmt fick vi i varje fall en god genomkörare av.
 
Vi peggade upp några platser runt udden och gjorde en lottning, Jansson, Sten och Shaun drog guldlotterna runt udden och vi övriga fick snällt falla in i ledet och sätta oss i den grunda viken innanför. Bergsklättringsutrustning anbefölls för att sätta upp konten säkert i den branta sluttningen. Efter lite trixande var det dags att inviga nya Drennan spöt Acolyte distance feeder 13´.  Vilket superspö, elegant och lätt. Smäckert som ett light feeder trots att det är ett långkastarspö med enorm ryggrad och gjort för att kunna hantera vikter upp till 100 gr och kast bortemot 100 meter. Så långt ut tänkte jag dock inte försöka idag. Man får lära sig krypa innan man kan gå. Nöjde mig till slut med ganska behagliga 48 meter ut för det kvittade hur långt man kastade här var det lika grunt oavsett, ca drygt en meter djupt. Så förhoppningar att få in fisk på detta djup en solig dag med nästan vindstilla var väldigt låga. Ute på udden når man åtminståne 2,5 meter med ett 30-40 meters kast.
 
Vi startade klockan 10.50 med att grundmäska och sedan följde en 4 timmars batalj där "tjugan" stod på spel. Ungefär efter 15 minuter besvarades mina värsta farhågor om dagens fiske. Jag, Gunter och Johan skulle få titta på de andra som huserade på udden. För de första fiskarna landades där ganska omgående medans våra tippar förblev orörda. Timmarna gick och trenden höll isig, vi på grunda sträckan kammade noll medans kompisarna på udden håvade den ena efter andra.
 
Det hela slutade med att efter 2 timmar satt jag och Gunter på en parkbänk som två gamla A-lagare och filofiserade kring livet och dess vedermödor istället. Men till slut tog vi tag i våra liv och jag lirkade upp en mört från min peg trots att ingen fisk fanns där men Gunter packade ihop och åkte hem och klippte gräs och Johan tog till det gamla knepet att fiska med 2 spön och utanför sin plats så då spräckte han nollan också. Det innebar ju diskning i själva minikulan men Johan kände sig nöjd där för dagen och packade ihop han med.
 
Jag däremot diskade mig själv också och tog mitt pick och pack och flyttad till kajen där jag ville sitta från början. Och här nappade det omgående så jag fick känna på lite fisk med mitt nya spö. 
Shaun vann den lilla minikulan med nästan 7 kg i keeepnetet, Jansson god 2a med dryga 5 kg och Sten 3a med knappa 5 kg. En bra genomkörare för dem men för oss övriga blev det mest träning i att kasta och uthärda värme men det kanske ger något i slutänden det med.
 
Strax innan start, förväntningarna på udden var lika höga som de var låga för oss inne i viken.
 
Allra längst in i viken satt Johan till slut fann han en mört 40 meter utanför sin plats längs vassen.
 
Jansson däremot kom såsmåningom igång och fick bra med småbraxen.
 
Men återigen kunde inget stoppa vår Engelske klubbkompis Shaun som igen visade de svenske hur feederfiske går till.
 
Det enda jag lyckades få in i håven innan jag flyttade var denna gös men den hade nog sett sina bästa dagar. Den var bortom all räddning och hade gått till de sälla jaktmarkerna.
 
Hoppas att fisket lossnar för min egen del nästa helg på Västra meteserien deltävling 2. Feederfiske i Nossan står för dörren. 
Mitt första sutarefiske för i år gick dock något bättre men det tar vi nästa gång.
 
Simma lugnt så ses vi vid vattnet!
 
 
 

KM i feeder och ännu ett regnbågsjippo.

Det blev visst ingen vår utan sommaren kom direkt med nästan 30 grader värme. Så man får ju nästan fiskepanik nu, allt händer på en gång. De flesta fiskar är i lektagen och man vet inte riktigt vad man skall satsa på. Tur då att man har tävlingsfisket att luta sig emot. Då vet man i varje fall vilket vatten man skall till. Och nu i söndags stod KM i feeder i Nossan på programmet så det fick bli att vila sig i form till det.
 
Feederspöna står alltid redo så det enda som behövdes förberedas var mäskblandningen och att plocka ihop allt som skulle med. Som vanligt tar man med mer än vad som behövs. Söndagsmorgonen kom med solsken så återigen skulle vi gå mot en varm dag vid strandkanten.
 
Vi blev till slut 6 stycken till start på årets KM. Vid lottningen drog jag helt överraskande till mig nedströms kantplats. Men kanske inte den platsen jag helst ville ha då det alltid brukar tendera till att bli mest småfisk på nedre kantplats av någon anledning. Nossan vid denna tid brukar betyda braxenfiske men det verkade som om de flesta redan lekt i veckan och vandrat ut igen för inte ett plask av lekbraxen innan start man brukar alltid se några om de är på plats. Sedan har braxen som vandrar upp i Nossan från Vänern minskat drastiskt de senaste åren sedan yrkesfiskarna i Brandsfjorden lyckats få till stånd med tillstånd för vitfisknät för att fiska kräftbeten. I min värld helt obegripligt hur länstyrelsen kan ge tillstånd till ännu mer nät än de redan får lägga på detta känsliga område. Men vi sportfiskare får inte köra lite c&r efter aspen på våren. Men att lägga nät så 1000 tals aspar dör i dessa är helt OK !!!!!! 
 
Nog om detta dilemma nu åter till dagens drabbning. Lite förhoppningar om braxenfiske hade man ju ändå trots allt så andra sidan (23 m bort) mäskades upp rejält med ca 20 stora feedrar i grunden späckade med klippt mask och casters. Sedan en kortplats som mäskades med 10 stora burar. Naturligtvis fick man ett tekniskt avbrott under mäskningen då jag råkade slita loss en feeder i botten. Enda bottenkänningen på hela dagen. Så man fick börja själva tävlingen med att knyta om ett tackel för jag ville allt ha alla mina 3 spön som jag sätt upp idag redo för action.
 
När jag väl kom igång fick jag en liten braxen direkt på andra sidan följt av en björkna men sedan var det lugnt. Gick över till kortplatsen och här var det björkna direkt. Och ju mer man matade på desto mer björkna kom det. Så jag tänkte jag kör på detta tills jag ser om någon av grannarna får braxen på andra sidan. Men som jag misstänkte innan start var det inte särdeles mycket braxen igång och snart satt alla och pumpade björkna på sina kortplatser. Periodvis gick det riktigt bra med ganska bra snitt men jag kom in i alldeles för många perioder då man missade mycket napp och fick på tok för mycket smått. Mäskade man för mycket med bara mäsk exploderade det dessutom med sarv i ytan och de var bara runt 40 gr. Så det bästa var att med jämna mellanrum byta till bara bly så man snabbt kom ned till botten och kunde få lite större. 
 
Fick även en och annan liten braxen och helt plötsligt satt det en som var betydligt större men den var ack så ensam. På slutet började det rulla några braxen på Janssons plats på andra sidan och han var ju inte sen att testa där och han fick dem även till att nappa men de var relativt små 400-600 gr men större än björknorna. Så även jag fick ju ta och pröva andra sidan men ingen braxen hos mig så det fick bli att mata på med björknorna to the bitter end.
 
Janssons spurt på slutet gjorde att han gick förbi mig och Shaun på andra kanten hade oförtrutet matat upp björkna på sin 12 meters plats vilket förde upp honom till seger. Så jag fick i år nöja mig med 3e platsen på årets KM. Men så är det ju tuffare att vinna vårt KM än att kvalificera sig till VM. Med 4 landslagsmetare i feeder  på plats samt en riktigt duktig engelsman. Denna gång drog England det längsta strået som det oftast blir i kampen mot oss svenskar men vi får ta revanch på VM istället!
 
I dag gick upptacklingen fort, redo efter 20 minuter och en lång väntan på starten tog sin början. Somliga fick dock ont om tid på slutet ändå, nämner inga namn!
 
Vy över Nossan och några av dagens deltagare med far och son Mass i förgrunden. Bankrunner Jack tog dock en 2 timmars sovpause mitt under tävlingen så Rainer fick klara sig utan coach hjälp kan nog varit det som gjordet att Rainer bara blev 4a.
 
För vann gjorde Shaun med 19880 gr med björkna. Shaun var smart nog att sluta fiska med magott och gå över till bara majs på det sättet undvek han de allra minsta och fick upp snittet på fisken. Jag provade detta också men hade bara Pescaviva scopex majs med mig och det gav inget kanske lite väl skarp doft på de idag.
 
2a blev farbror Jansson med 19360 gr även han fiskade en del på majs + maskbitar och fick periodvis upp snittet men det var nog spurten med småbraxen på andra sidan som avgjorde till hans fördel mot mig.
 
Så jag fick nöja mig med bronspengen idag trots tävlingens största fisk, en braxen på ca 1,5 kg. Men mina björknor var för små. För mig hjälpte vare sig scopex majs eller stora maskar för att få upp snittet utan lite större fick jag då jag körde bara med bly istället för att mäska på med feeder men det höll ju inte hela tiden utan man var även tvungen att mata på då och då. Skulle haft vanlig majs med mig så kanske det hade hjälpt, en taktisk miss där. 
 
Resultat FK TOPPs KM i Feeder 20180513 Nossan, Backabro
 
1. Shaun Keavney 19880 gr
2. Jonas Jansson 19360 gr
3. Jonas Stridh 18260 gr
4. Rainer Mass 16180 gr
5. Gunter Furthmüller 12640 gr
6. Sten Rickardsson 9840 gr
 
Något mer fiske har jag faktiskt inte bedrivit själv denna helg. Utan under den lediga dagen i torsdags var vi istället och sålde prylar och instruerade på GKNs familjedag vid Gamle Dal. Ett årligt återkommande jippo då GKN sätter ut regnbåge i dammen och låter sina anställda fiska där med denna familjedag som höjdpunkt.
Och för vilken gång iordningen det också sammanföll med strålande solsken vet jag inte. Men att det skulle bli solsken i år var ju ingen större skräll sånt makalöst vackert väder vi ändå blivit belönade med i år vid lediga dagar. Undrar just hur länge det flytet håller isig.
 
Under stort tjo och tjim och glädjerop från upprymda barn och även till viss del exalterade vuxna fördrevs dagen och den ena regnbågen efter den andra fick finna sig i att bli bånkade i huvudet för att senare under kvällen förvandlas till mat för hungriga magar.
 
Detta är även en liten tävling för dem då det gäller att dra upp så många kilo som möjligt under 3 timmar. I år mäktade segraren med ca 24 kilo så den familjen lär bli mätta på regnbåge.
 
När man är här och beskådar detta spektakel kan man bara konstatera att olika fiskestilar finns det gott om för att inte tala om drillningstekniker. Eller kanske vi skall säga avsaknande av drillning. För tydligen måste fisken komma upp fortare än den hinner nappa. Hade de flesta bara tagit det lite lugnare och nyttjat sina spön på rätt sätt hade betydligt fler regnbågar blivit middag denna dag. Men vi som tittar på blev ju rikligt underhållna och ett och annat skratt kunde inte hållas tillbaka. Men även lite goda råd i drillningens ädla konst fick de också och se då gick det lite bättre (ibland).
 
Men man kan inte säga annat han jippon likt dessa måste finnas för glädjen hos framförallt de mindre barnen går inte att ta miste på efter de fått känna på sin livs första fisk och även fått ge den en och annan klapp.
 
Klart för drabbning vid regnbågsdammen.
 
Sekundrarna efter startsignalen var det fullt drag för att sedan i vanlig ordning stilla av något.
 
Trångt om saligheten vid dammen då ca 180 stycken ivriga fiskare gjorde upp om att bli årets GKN mästare i regnbågsfiske.
 
Även arrangörerna hade det hektiskt med att förse deltagarna med korv med bröd och sedan sköta invägningen.
 
Vi på Fiskeshopen tog det dock med ro och efter avslutad tävling fick Inge anta den årliga utmaningen att med hjälp av ett barnspö med prislappen fortfarande kvar dra en regnbåge. Det gick ju alldeles utmärkt och Inge nöjde sig inte med en utan tog två. Framför näsan på avundsjuka GKN anställda.
 
Lite lögn var det väl att jag själv inte fiskat mer denna helg och jag har naturligtvis blött krok på kvällarna men det får kanske bli en helt annan historia en annan gång.
 
De förväntade sarvarna lyser med sin frånvaro och har istället maskerat sig som idar under veckan. Men som sagt det får bli en helt annan historia vid ett annat tillfälle.
 
Nu återstå att se vad nästa vecka har i sitt sköte.
Så simma lugnt och sköt om Er därute i sommarvärmen så ses vi vid något vatten.
 
 
 
 
 

Från Braxen till Id via Hallsjödagen.

Nu inleder vi en minst sakt hektisk period i en sportfiskares liv. Är man dessutom redskapshandlare blir det dubbelt att göra nu. Det mesta inom fiskeväg är ju hett vid denna period och man får svårt att välja på allt roligt fiske. Så lite tid så mycket man vill fiska. Men än har man fortfarande inte lyckats att klona sig själv så det får bli att sålla bland godbitarna.
 
Är man dessutom en inbiten tävlingsfiskare som jag får man ju ytterligare ett dilemma men i år valde jag åter igen bort landslagskvalet i flötmete för specimenfiske av olika slag.
 
Så denna helg började redan fredag kväll med att man återigen blankade på ett kvällspass efter gädda på älven. Normalt sett lyckas jag peta upp 1-5 gäddor på ett kort kvällspass men i år på 3 turer har jag gått bet endast några missade hugg.
Under lördagen hade jag unnat mig lyxen att ta ledigt till förmån för braxenmete i Mjörn. Har aldrig egentligen hunnit med att satsa på de stora sjöbraxen i Mjörn endast ett tidigare misslyckat försök har det blivit. Men efter lite turer fram och tillbaka var det nu dags igen. Jag och Marcus gav oss i väg för att möta upp vår guide Joakim. Vi blev hämtade med båt och utkörda till enligt utsago ett av de hetare områdena vid denna tid. Detta är man verkligen inte bortskämd med att bli guidad.
 
Väl på plats såg vi genast en braxen rulla så de var hemma frågan var bara vilken storlek. Den sena våren har väl fördröjt fisket något och Joakim trodde kanske det var lite tidigt för de riktigt stora. Jag riggade upp 2 feederspön och började loda. Djupet här är väldigt ringa 0,5- max 2 meter och botten full av grästuvor och en del näckros rötter som man ideligen fastnar i. Men efter nogrann lodning fann jag en relativt ren yta ca 28 meter ut. Man vill ju heller inte fiska för långt från gräs och dyligt efterrsom det är där braxen stryker nu då de söker lämpliga lekplatser.
 
Innan jag ens hann börja hade Marcus spräckt nollan med en kilos. Han är inte så noga med lodning och sånt tjafs bara att fiska på, hur svårt kan det va! Vi hoppades dock på betydligt större under dagen.
 
Vår guide gjorde sig också redo. Både han och Marcus riggade även var sitt bottenmete efter gös med mört som bete men det gav inte ett pip ifrån sig på hela dagen.
 
Till slut kom även jag igång och det dröjde inte länge innan några braxen fann mina mask, magott agnade krokar. Men även dessa var av minimal storlek inte alls vad vi hade hoppats på. Mäskade lite försiktigt bara med feeder på ett spö mest för självförtroendets skull då man egentligen inte behöver mäska särskilt mycket vid fiske efter lekbraxen men lite gotteligott vill man allt ha vid krokbetet. Det andra spöt fiskades strax brevid med bara bly. Förmiddagen rullade på och en och annan braxen fick syna insidan av håvmaskorna men efter 6 stycken i ganska snabb följd avtog napplusten vilket det också gjorde för de övriga. De hade bara fått 2 var så det var förvånansvärt lugnt. Och bara små rackare inte en enda tyngde vågen över 2 kg ens.
 
Riggat och klart.
 
Några feta honor blev det men de hade inga längder så storpankorna uteblev även denna gång.
 
Vi fiskade på för enligt gammal teori i Mjörn bland vissa inbitna braxenexperter skulle bästa tiden vara mitt på dagen mellan 12.00 -14.00 låter i mina öron totalt bakofram vad gäller storbraxenfiske på våren. Alla andra ställen jag fiskar på är skymning, natt och gryning den klart hetaste tiden men jag kan ju inget om Mjörn så jag nickade och höll med ja det blir nog bättre mitt på dagen.......
 
Men lite som jag befarade så dog fisket fullständigt sånär som på mörten som alltid är pigg och glad oavsett klockslag. Vi var idag tvugna att bryta 15.00 för andra göromål hägrade för vår guide. Men vi hann med ett desperat platsbyte för att försäkra oss om att det var lika kass i hela viken. Direkt efter platsbytet på 3e utlägget drog jag en braxen till men den var ensam om att vilja nappa på detta ställe så vid 3-tiden fick vi tacka för oss och jag kunde summera 10 braxen och säkert 100 mörtar och en liten borre men inga lunsar. Men vad kan man egentligen begära av några timmars braxenmete i okänt vatten egentligen. Otroligt trevligt hade vi och en ny bekantskap knöts och precis som vanligt smakade kaffet och medhavda maten alldeles utmärk och solen strålade från en näst intill klarblå himmel.
 
Inte heller platsbytet gav någon större succé men på´t igen.
 
Jag och Marcus kände oss inte riktigt mätta ännu idag så efter att vi fått lite mat i magen och bytt till matchmeteprylar. Drog vi iväg för att reka en sjö i vårat närområde som vi varit sugna på att testa länge. En riktigt gullig liten skogssjö som säkert kan bjuda på en och annan överaskning. Men som vanligt är det ju den där lilla detaljen med att komma intill sjöarna på ett bra sätt. Här gick vägen nära så det var inga problem däremot hög vass och översvämmade stränder ställde till det lite. Och eftersom Marcus verkar vara en väldig motståndare till stövlar fick det bli att söka upp en torr plats längs vägen under ett par träd för att få blöta krokarna en stund denna underbara kväll.
 
Vi mäskade upp en plats strax utanför vassen där botten planade ut och så satte vi oss och väntade på för vad hemligheter denna lilla skogstjärn hade att bjuda på. Vi vet att både braxen, sutare och sarv huserar här men frågan var om de ville nappa och i så fall vilken storlek. Troligtvis var de och lekte i den södra viken som såg ut som en solklar vinnare vad gäller lekställen. Men där kunde vi inte testa i kväll med tanke på stövellösa Marcus.
 
Nämen är det inte den stövellöse där bakom grenverket. Får du nått eller? Annat än bottennapp. Som var vanligt förekommande denna dag för Marcus.
 
En riktigt fin kväll hade vi framför oss i varje fall.
 
Snart fann mina vänner mörtarna mäskplatsen och gav lite action. Plötsligt sögs flötet under betydligt mer brutalare och det svarade ganska tungt i andra änden av linan. Yes tänkte jag där satt det en fetpanka, vi hade nämligen sett en rulla strax intill oss minutrarna innan. Men snart började den knycka lite väl mycket och tankarna gick över till en liten ettrig sutare. Döm om min förvåning när en skaplig abborre dök upp vid håvkanten. Tyvärr var den helt utlekt eller t.o.m så gammal så den inte ens producerade rom längre men utlekt gissar jag på. Jag hade i varje fall landat den fulsnyggaste abborre jag någonsin fått. Otroligt vackra färger men rejält skabbig och sliten med gigantiskt huvud. 42 cm mätte den in på men vågen gick endast till 810 gr. Men då fick man se att sjön har även potential till åtminstone borrar runt 1,2 kg vilket denna borde vägt i bra kondition.
 
En kvällsbonus.
 
Några abborrar till jagade lite bland mörtarna innan mörkret var över oss och vi fick börja tänka på refrängen det är en dag i morgon också. Men sjön gav mersmak och nästa gång kanske det vi egentligen var ute efter behagar nappa. För som jag sagt det förr jag tar 1000 gånger hellre tex en 3 kilos braxen i ett fint litet okänt hemmavatten än sätter min fot i något känt innevatten såsom tex Rögle och får en 7 kilos skulle inte ge mig ett skit mer än ett nytt pb som jag inte hade värderat speciellt högt.
 
Söndagen kom och idag hade jag lovat i ett svagt ögonblick att vara på plats och sälja prylar på regnbågsjippot "Hallsjödagen". Som är en familjedag vid traktens mest kända regnbågssjö som dessutom i år fått lite nytillskott i form av röding som gör det lite intressantare. Så jag fick lurat upp kollegan Inge och vi lastade flaket fullt med prylar och begav oss upp för att se vad detta spektakel hade att erbjuda.
 
Klart för en dags säljande ute i naturen.
 
Tillströmmningen av folk var relativt god och barnfisketävlingen lockade hela 33 ungdomar att ställa upp och de hade ju tvingat med sina föräldrar så redan där var vi uppe i ca 100 besökare. Även länstyrelsen och bevakningsgruppen var där för att informera. Och det bjöds på grillad korv med bröd som traditionen bjuder.
Fiskeintresserade polisen Anders hade föreläsning inför bevakningsgruppen hur man går tillväga när tjuvfiskare ertappas. Alltid ett stort problem framförallt vid regnbågsvatten tyvärr.
 
Dagen rullade på och snart blev det stoj och glam rakt nedanför oss på en av kastbryggorna då första regnbågen landades av ett överlyckligt barn. Detta är det fina med regnbågsvatten att oavsett ålder eller fiskekunskap med lite rätt vägledning kan vem som helst få känna på sin livs första fisk. Att de sedan drar hyfsat bra gör ju inte upplevelsen sämre.
 
Här hände det snart grejor....
 
Fiskeshopen hade sponsrat med lite fina priser till barnen och vid invägningen visade det sig att 3 hade fått fisk denna dag så där var det glada miner när de sprang ned direkt till vattnet för att prova sina nya prylar de vunnit.
 
Glädjen stod högt i tak hos dagens segrare! Som även var en av de yngsta deltagarna. Hon fick dessutom inte bara störst utan även flest!
 
Så på det stora hela blev det en riktigt lyckad tillställning detta år vilket säkert det fina vädret bidrog till.
Efter rivning av tält bar det iväg tillbaka till shopen för avlastning. Naturligtvis välte stället med alla powerbaitburkar och trillade ut över hela flaket men det är också tradition och fick bli måndagens problem.
In med skiten i shopen bara och full fart hem för lite mat och fram med swingtipspöna för lite kvällsmete i Karlsberg. Måste ju få fiska lite själv också inte bara titta på när andra gör det.
 
Nostalgifiske på hög nivå denna kväll. Swingtipmete i en av lekvikarna i älven som man besökt sen barnsben.
Tog båten dit för att först spana lite, fortfarande endast 8 grader i vattnet i älven och inte ett spår av några näckrosor i viken än. Men längst in stod det gott om leksugna braxnar och idar så jag prövade först från båten längst in. Men det kändes helt fel att swingtipmeta från båt. Efter noll napp beslöt jag mig att sätta mig på vanliga landstället innan tiden runnit ut helt för i kväll. Fick i lite mäsk med hjälp av feeder och satte mig till ro 21.00. 21.45 kom första nappet på klassikern majs, magott vilket visade sig vara en hygglig id på 55 cm 2220 gr så kvällen var räddad. Han missa några napp och landa en mört och sarv innan klockan klämtade för hemgång. Var ju tvungen att få sova ut ordentligt inför morgondagens power bait sorterande!
 
Swingtipmete läge, totalt vindstilla! Tyvärr rörde sig tipparna nästan likalite som på denna bild under hela kvällen. Men nu kommer värmen och sätter förhoppningsvis fart på fisken.
 
Men riktigt njutningsfullt att bara sitta och mysa i den analkande skymningen.
 
Och helt plötsligt fick tippen resning och kvällen var räddad.
 
Snipp snapp snut så var denna saga slut.
 
Sköt om Er därute så ses vi snart vid något vatten!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Visa fler inlägg