Ännu en solskenshistoria från isen.

Vintern håller kvar sitt bastanta grepp om i stort sett hela Sverige och ingen kan vara mer tacksam än jag. Nu får verkligen vi pimpelnördar vårt lystmäte. Och när även vädrets makter visar sig från sin absolut bästa sida och dessutom fisken nappar, ja vad mer kan man då begära.
 
I söndags var det dags att ännu en gång fylla bilen med 4 glada pimpelfiskare och resa upp mot ännu en av Dalslands otaliga vackra och inbjudande insjöar. Får många frågor dagligen om jag kan tipsa om några trevliga sjöar på Dal. Jag brukar lite skämtsamt svara: - Spänn upp Dalslands karta på väggen, ta fram en dartpil, blunda och kasta. Den sjö eller den sjön som kommer närmast åker Ni till så har Ni med största sannolikhet hamnat på en helt duglig pimpelsjö. För faktum är att på de flesta sjöar (och det är många) som jag besökt i Dalsland har vi varit i kontakt eller fått borrar över kilot.
 
I dag var det nostalgipimpel som stod på programmet vi skulle besöka en av mina barndoms sjöar som jag inte varit på länge. Säkert 10 år sedan vi satte en fot på denna sjö. Dagen började lite molnigt men ju närmare sjön vi kom desto soligare blev det. Och väl framme såg vi inte skymten av några moln. Återigen log lyckans fe emot oss och Dalsland välkomnade oss med sitt bredaste leende och goaste kram! 
 
Vi har alltså inte varit här på 10 år och knappt någon annan heller verkar det som för väldans vad dött det blivit här. Många hus längs vägen stod tomma och ödsliga och ladugårdarna hängde knappt ihop. Och väl ute på isen såg vi nästan inte skymten av några gamla borrhål. Endast ett fåtal och det vet jag vilka som borrat dessa hål! 
 
3 av oss satte kurs mot utloppet i sjön där man åtminstone förr kunde ha trevligt vårfiske på lite bättre fisk. Medans en av oss vek av mot "grundet" och försvann sen såg vi knappt skymten av den liraren något mer idag. Vi som skulle vara lite sociala idag? 
 
Efter lite letning i landet Gud glömde hittade vi en lämplig ficka att parkera bilen i och dagens fiske kunde ta sin början efter en liten nätt skogspromenad i 30 cm snö.
 
Men väl ute på isen möttes vi av stora famnen, idel sol och blank is! Underbart!
 
Svarvandet av is kunde ta sin början och redan i första hålet tjongade det i. En 3 hgs för mig och 2 strax under 3 hg för Lucas, en smakstart. Men som oftast med en så bra början blev den närmaste tiden ett väldans letande efter nästa hål med fisk i. Kanske fick vi en lite för bra start. Men ju längre solen steg på himlen desto bättre började fisken nappa och när vi till slut med gemensamma krafter fann dagens rätta djup (ca 7 meter) så blev det i stort sett fisk i varje hål. Även om de flesta var rackarns små. Idag tog vi det väldigt lugnt och fikapauserna avlöste varandra och vi bara njöt i det fantastiska vårvintervädret. Flera klädesplagg fick tas av för att vi inte skulle flyta bort av svett när solen stekte på som värst. Och helt plötsligt efter att ett nytt öga apterats på enkelkroken stramade det i en liten bättre och jag kunde ta ledningen i kampen om dagens "tjuga" med en på 780 gr.
 
Smakstart med fina fiskar redan i första hålet.
 
Likaså även för Lucas.
 
Och mitt i en fikapause kom dagens första lite bättre, 780 gr, 37 cm.
 
Många pause stunder blev det idag för att bara insupa hela härligheten med att vara ute på isen en sådan här fantastisk dag. Vi börjar bli bortskämda med detta nu. Och för den skarpsynte syns den "osociale" där borta till höger som en liten prick i fjärran.
 
Vi kryssade oss framåt över isen för att om möjligt till slut nå fram till våran idag lite ljusskygga kompis. Smått fortsatte nappa i varje hål. Han hade försökt hitta grundet som skall finnas i det området men som vanligt hade det blivit en liten miss. Vi andra däremot som har lite bättre koll på dylika saker fann grundryggen omgående. Men uppe på grundet fanns inget idag utan även här stod de på branten utanför på ca 7-9 meter.
 
Efter lite högljutt samtal över isen när vi nästan nått fram till vår bortflyende vän tog han sonika skryllan på ryggen och korsade isen till andra kanten. Jaha han vill tydligen fiska själv idag konstaterade vi övriga. Branten mot grynnan fiskades av grundligt och småfisk fanns överallt och även en och annan matare. Men som från ingenstans efter ännu en fikapause sög det i något betydligt bättre när man greppade pimpelspöt igen istället för kaffemuggen. Nu var det andra doningar på gång. Efter att ha drillat efter alla konstens regler blev det totalt hjärnsläpp när abborren väl nådde isen. Den kom lite snett in i hålet och slog huvudet i iskanten och spärrade upp gällocken och såg allmänt förargad ut. Den ville absolut inte upp genom hålet och naturligtvis i stället för att släppa efter lite och leda den rätt som hade varit det riktiga drog man lite till för att tvinga in den och kroken bröts loss som ett brev på posten (alltså med en viss fördröjning). Abboren stod så där lite retligt kvar under hålet i några sekunder innan den försvann åter i djupet. Var tvungen att dra till med årets högsta och värsta ramsa för att få ur mig lite frustration att inte nr 163 över kilot ville besöka ovansidan av isen en stund. Men den var inte magiska 1,5 kg+ så livet gick vidare och efter att tröstat mig med ett päron satt man snart där igen och halade smått och bara njöt av solen.
 
Även vi gjorde snart en rokad och gick tvärs över isen som nu hade mjuknat betydligt i solens hetta men vi hade god marginal då isen idag var som sämst 34 cm. Till slut sammanstrålande vi en väldigt kort stund med dagens ensamvarg och kunde höra att han hade haft liknande fiske som oss, smått överallt och en och annan bättre dock ingen större än min 780 grammare än så länge. Men kampen om tjugan gick vidare. Vi drog runt en bergudde och Herr Ensamvarg lade åter upp skryllan på ryggen och försvann i fjärran mot sjöns norra regioner.
 
Lucas hängde på lite dock på behörigt avstånd. Jag och Janne drog återigen över isen mot en annan intressant bergudde med en fin brant utanför. Även här var det knökat med smått men Janne fick en på strax över 5 hg och i ett hål strax intill detta hann jag inte ställa in djupet innan ännu en bättre hakat på. Denna gång gick allt som det skulle och nr 163 över kilot var ett faktum. Hela 40 gr över kilot men en kilos är alltid en kilos och årets första alltid lika välkommen. Efter lite snabba foton fick denna livliga krabat friheten åter och med ett par stjärtviftande drog den tillbaka till sitt rätta element.
 
SOLEN bara vräkte ned på oss och man kunde inte låta bli att stanna upp fisket en stund och bara leva....
 
Vi var dock inte helt ensamma på isen, traktens insektsliv hade börjat vaknat till och var ute och promenerade på isen.
 
Janne var först med att hitta de lite bättre vid bergudden.
 
Men idag var det min tur att till slut få knäcka kilosvallen även i år. 1040 gr, 41 cm.
 
Hej då och på återseende.
 
Vi ropade på Lucas att vi hittat lite bättre fisk så även han hade chansen att hänga på detta race. Dagen började så sakteliga lida mot sitt slut och vi hade snart tagit varvet runt i sydänden av denna sjö och vi avslutade dagen där vi började vid utloppet. Nu hade även dagens ensamvarg anslutit till oss övriga och vi avslutade med socialfisket som vi trodde alla av oss skulle ägna sig åt idag. Jag avslutade mitt fiske innan den feta damen hade skrålat klart och det straffade sig. I dagens absolut sista hål hivade Lucas upp en fisk på sitt nybyggda varpspö som definitivt hotade min "tjuganvinnare". Mycket riktigt, efter nogrann vägning kunde vi konstatera att Lucas snöt tjugan mitt framför nosen på mig med dagens bästa fisk som tyngde vågen till 1120 gr. Återigen gott jobbat Lucas, den som söker finner och det är aldrig över förrän det är över!
 
I dag testade jag för första gången från is en av Fladens billiga fina pirkar nämligen Fladen specialpirken 12,5 gr 51 mm och jag måste säga att den fungerade alldeles utmärkt. Gick fort och rakt ned och hängde sig i stort sett aldrig hur man än ryckte och bäst av allt det nappade väldigt bra på den. Jag fick 300 abborrar idag och så årets första kilos så jag kan inte mer än att ge denna pirk fullt godkänt och till priset av 39 kr får den anses som en av marknadens mest prisvärda pirkar.
 
Men mot "junioren" stod man till slut sig slätt igen. Lucas fick väl om vi skall vara ärliga absolut inte mest fisk idag men det var ju störst som gällde och där blev han kung idag med denna bit (1120 gr 42 cm) i dagens sista nedsläpp. Ge aldrig upp. ett bra motto!
 
Naturligtvis blev det även i lördags en väldigt sen eftermiddagstur efter jobbet och allt var ju inte solsken denna helg för i lördags gick vi bokstavligt talat in i dimman. Men trots detta levererade Stuviken (en liten del av min hemmasjö Öresjö strax utanför Trollhättan) helt OK fiske. Dock lyste de stora med sin frånvaro men 34 firrar på 1,5 timme under sen eftermiddag i dimma var klart över förväntan men så använde man "Pontus" specialkrok också som jag knåpade ihop till honom och mig i år. En krok som visat sig fungera fruktansvärt bra när omständigheterna kräver en något diskretare krok. Vid gråmulet, dassigt väder och något humusfärgade vatten verkar diskreta krokar fungera alldeles ypperligt annars föredrar jag skarpa klara krokar i aggresiva färger men denna dagen kändes det helt rätt med denna specialare.
 
Något av en favorit den gångna vintern när det trots allt varit dåligt väder, Pipa 45 mm och "Pontus special".
 
 
Ingen 100%ig solskenshistoria denna gång. Lite disigt och dimmigt var det allt i lördags men väl ute på isen lika underbart i alla fall och fisken nappade.
 
Vill passa på att avsluta med att säga att vi just nu inför havsöringspremiären kör stor utförsäljning på alla flugfiskespön, flugfiskerullar och flugfiskelinor i butiken. 20-50% rabatt!
I övrigt har vi som vanligt knökat in alla upptänkliga nyheter varvat med gamla godingar inför kommande vårfiske. Så som alltid är Ni lika välkomna att besöka en av Väst Sveriges mest välsorterade sportfiskebutiker.
 
Till slut säger jag och Lucas abborre:- Tack för oss och simma lugnt så kanske vi ses på en is innan vårvärmen gör sitt.
 
 
 
 
 
 
 

Nöjespimpeltur i finväder.

Återigen lyckades man pricka in en fantastisk fin helg. Vet inte vad för gott man gjort för att belönas av Moder Jords trevligaste humör. Men faktum är att detta år har ju börjat oförskämt bra vädermässigt just på helgerna den ena solskenshistorian efter den andra. Och denna helg var inget undantag. Samt att Farbror Frost och Kung Bore verkar äntligen ha hittat ett samarbete som fungerar och även givit oss i Västra Sverige otroligt fina isar att vara på. Men jag måste återigen skjuta in ett varningens finger för dem som verkar tro att det bara är att gå på där ute på isen. Återigen skedde ett tillbud denna vecka med en nära döden upplevelse. Vilket känns helt onödigt. Isen är inte tjockare än sin svagaste punkt. Höga vattenflöden, starka vindar som ger råkar och andra omständigheter påverkar även den starkaste is. Så återigen bär ALLTID isdubbar, ha sällskap och framförallt använd sunt förnuft.
 
I söndags samlade vi det gamla gänget och fyllde en bil för att försöka ge storabborren en match. Dilemmat nu är ju att isen ligger på alla sjöar så det kan bli svårt att välja. Älskar ju Dalsland så dit fick det bli men där har man en sisådär 1000 sjöar att välja på. Denna gång föll valet på en av de medelstora sjöarna som vi bara tidigare besökt i sydänden. Men ryktet skvallrade om att ville man ha stora skulle man satsa på den mellersta eller norra delen. Sagt och gjort dit fick det bli, efter lite letande fann vi en lämplig plats att ställa bilen på. Efter att fiskekort inhandlats och isdubbar tagits på runt halsen bar det ut på den gnistrande inbjudande isen som var varvad med blanka partier och däremellan hårt packad snö som gjorde det oerhört lättgått. Efter provborrning kunde vi konstatera att isen låg på betryggande 40 cm men även här fanns det öppna partier vid inlopp, som sagt tänk på vad Ni gör därute på isen!
 
Vi hade studerat djupkarta innan och valet föll på att börja fiska av några grynnor och runt en ö. Ryktet hade talat om chans till kiloplussare vid grynnorna norr om öarna, därför gjorde vi tvärt om och började syd om öarna!
 
 
Tidigare besök i sydänden av denna sjö har givit det bästa fisket runt 7-9 meter. Där vi började idag var det ca 4 meter och tomt på fisk. Efter några tomhål nådde vi första grynnan och efter att ha borrat mig ut mot djupare vatten och till slut nått de magiska 7 meterna, stramade det till och nollan var spräckt. En fin start en på 550 gr satt i linänden och fick snart simma tillbaka efter en snabb vägning då vi i vanlig ordning körde en liten tävling. 20 kr för största abborre. Alltid lite extra krydda och sporre med en liten insats. Nu trodde man det skulle bli åka av men ack nej. Visst fick vi alla lite borre till i detta område men de övriga var max 100 gram. Så vi sökte vidare över isvidderna. Men nu hade vi kommit in i ett parti med slätare botten än ett välpolerat dansgolv. Ingen struktur what so ever! Borra i blankfläckar var det enda som kunde locka lite fisk med mer ljusnedsläpp men bomhål lades på bomhål. Tills jag nådde en gammal råk som hade fryst igen. Här dunkade det på ett antal hektosar på min vertikalpirk apterad med enkelkrok och 2 abborreögon.
 
Första fisken för dagen 550 gr
 
När jag satt och drog som bäst och skulle hiva upp ännu en borre, rasslade det bara till under isen och en svart skugga attackerade från höger och så satt jag där med en linstump i handen och knappt fattade vad som hände. Tittade ner i hålet och där försvann abborren och min pirk i käften på en gädda. Ja så kan det gå när haspen inte är på!
 
Efter den sedvanliga svordomsramsan var det bara att ta fram ett annat spö, hänga på nya abborreögon och köra vidare. Blev några förskrämda stackare till i detta område och jag passade även på att trösta mig med en korvmacka och lite kaffe och lite insupande av atmosfären och lite solbadande. För nu stod solen högt på himlen och stekte på som aldrig förr så varför inte passa på att bara njuta lite. Då dök Lucas upp som gubben i lådan. Han hade tagit sovmorgon men sökt upp oss och till slut fann han mig ute på isen. Det gjorde även en liten trevlig vovve som kom och besökte oss en liten stund och förgyllde tillvaron innan vovven stillat sin nyfikenhet och satte full fart över isen tillbaka till sitt eget hem (antar jag). 
Nyfiken vovve på besök, försökte flera gånger fråga om vovvens namn men hunden valde att tiga om det.
 
Jag och Lucas drog norrut över isen mot de andra som nu sökt sig norr om mot de på förhand omtalade grynnorna. Efter x antal fruktlösa pimpelhål strålade jag samman med Gunter som såg uppgiven ut. Men han kunde förtälja att både Mattsson och Janne hade tagit några skapliga på kanten till grynnan och vi hade fått en ny ledare i kampen om tjugan. Mattsson hade fått en på 760 gr.
 
Då ser vi Janne sitta och hala lite försiktigare och upp kommer det en ny fisk som går till vägning, demostrativt håller Janne upp den och på 500 meters håll fattar vi att vi fått ännu en ny ledare. Typiskt det börjar hända saker så fort jag lämnat det området grymtade Gunter.
 
Jag, Lucas och Gunter sökte oss därför till de andra och Janne förkunnade att borren vägde 1100 gr och att han tappat en till i samma klass och både han och Mattsson fått fler till runt 500 gr. Redan i mitt första hål på kanten mot denna grynna började en lustiger dans med fiskar i 200-500 grams klassen och en kort men intensiv napprusch gav mig fiskar upp till 575 gr men där stannade det för mig. Gunter fick även han vara med i racet då han strategiskt skar av min linje. Men lika plötsligt som det satte i gång lika plötsligt stannade det av och lugnet belägrade sig över isvidderna igen.
Återigen fick jag nöja mig med halva kilosar. Men skam den som ger sig!
 
Vi spred åter ut oss runt grynnan och fick lite ströare här och var och så helt plötsligt hittade vi nappvillig fisk igen men denna gång mestadels de mindre mellan 50-150 gr men både jag och Janne satt och drog för fulla muggar medans Gunter satt och kliade sig i huvudet och undrade vad han gjorde för fel. 
 
Men mitt i mitt bästa hål för dagen när jag körde lite ståpimpel för att skona ryggen en stund hojtade Gunter till att det var bättre fisk på gång, efter att ha missat två bättre hugg satt den på tredje gången gillt. Och efter en kort men rättvis kamp som Gunter gick segrande ur kom så fisken upp mot hålet. Den förväntade storabborren visade sig dock ha kamoflerat sig väl och väl uppe på isen, ropade Gunter till: -Titta vad jag fått, en Röding!!
 
Ja minsann visst hade Gunter fått en röding vilket vad vi vet inte skall finnas i denna sjö men överraskningarnas tid är tydligen inte förbi. Dagens ovanligaste fisk måste väl åtminstone vara värd minst 500 kr tyckte Gunter men nu var ju inte det vi tävlade om så kampen om tjugan gick vidare med Janne hittills ohotad på tronen.
 
Gunter gjorde det omöjliga möjligt, fick en röding där de inte skall existera. Men som Gunter sa är man expert så är man!
 
Efter denna sensation infall sig lugnet och fikapauserna avlöste varandra och vi skingrades på isen. I hopp om att hitta nya jaktmarker. Lucas kämpade på lite syd om grynnan och när de andra försvunnit utom synhåll passade Lucas på att hala upp en kilos och strax därefter ytterligare en men efter nogrann vägning kunde vi konstatera att de inte riktigt nådde upp till 1100 gr utan strax under så Jannes ledning var bara lite hotad.
 
Våran otroligt duktiga "junior" Lucas som vinner tävling efter tävling visar att han även behärskar storabborre pimpel i rask takt blev det 2 kiloplussare. Förlåt Lucas att vi kallar dig "junior" fast du passerat 20 års strecket men i våra ögon kommer du alltid vara junior, så är det bara. Men en djävel på att pimpla det är du!
 
Efter att vi återutsatt Lucas fiskar drog jag vidare mot de övriga medans Lucas kämpade på runt grynnan resten av dagen. När jag väl kom fram till de övriga kunde bara Janne förkunna att spiken i kistan var inslagen då han landat ännu en på ca 1100 gr. Gunter som hade vågen var lite väl långt borta så Janne släppte tillbaka den ovägd så vi kanske skulle ha en liten chans då den var minst lika stor som den förra, troligtvis lite större. Men Janne ödmjuk som han är ville ju inte förnedra oss övriga totalt. Så kampen gick vidare men hur vi än försökte denna dag blev det bara några enstaka till på max 200 gr för detta goa gäng idag.
 
När solen började dala förbi trädtopparna kastade vi in handduken för idag och lämnade Lucas åt sitt öde där ute på isen. Vi andra tackade sjön för visat intresse och drog hemåt efter en alldeles underbar dag på isen. Nu fick man ny energi för att klara ännu en arbetsvecka. På väg hem kunde vi inte hålla oss utan skickade meddelande till Lucas om hur det gick i skymningen. Jodå visst hade "junioren" slagit till med att få igång fisket riktigt bra igen men ingen större än Jannes men väl ännu en till på 900 gr och dagen avslutade med ännu en överraskning. Lucas hade fått ett riktigt vrålhugg efterföljt av en 10 meters rusning och efter en hård och brutal kamp kikade en regnbåge på 3825 gr upp ur hålet. Ja detta var verkligen överraskningarnas sjö.
 
Och riktigt roligt när ett rykte stämmer, gå till grynnorna norr om öarna så får Ni kilosplussare! I bland lönar det sig att lyssna på rykten.
 
All fisk över 500 gr släpptes varsamt tillbaka idag men även denna dag kunde jag inte hålla mig från att ta med lite matfisk hem. Snart blir man väl kvicksilverförgiftad av all abborre man äter. Men det är för gott för att låta bli.
 
Även i lördags blev det allt pimpelfiske efter stängningsdags. Jag och far gav återigen Öresjö cansen att visa vad den går för en lördagseftermiddag. Men det enda som var bra denna sena eftermiddag var isen och vädret om man bortser från den ihållande isande nordanvinden. Men i lä värmde solen både kropp och själ och gav åtminstone far en rejäl dos med livskraft!
 
Underbart fina förhållande på Öresjö i lördags men ack så dåligt fiske. Vad har hänt med sjön i år? 13-5 blev det till mig denna eftermiddag men då ingen över 100 gr. Visserligen har det kommit upp ett litet antal dryga kilosar i år från Öresjö men i övrigt har det varit katastrof, det nappar ju (nästan) inte!!
 
Däremot har mängder med råkar slagit upp så se upp för dessa!
 
Och isen har rört sig rejält och Moser Jord får vis upp sina krafter. Men i övrigt kanonfin is på 17-25 cm.
 
Inte trodde man skulle få läsa av minus 11,8 grader på mätaren den 18 mars. Men jag tackar och tar emot, lutar åt pimpelfiske åtminstone ett par veckor till och då kanske den sitter där den efterlängtade 1,5 kgs + borren. Den som lever får se.
 
Det var allt jag hade att bjuda på idag, sköt om Er så ses vi på en is nära dig!
 
 
 
 
 
 

Nöjespimpeltur och avslutande Västra Pimpelserien 2018

Inte trodde man för någon månad sedan att man skulle sitta här i mitten av mars och rapportera från isfiske i vårt område från utmärkta isar. Det var en segdragen kamp men till slut visade sig Kung Bore från styva linan och tryckte ned Farbror Frost i skorna och gav oss utmärkta isar. Och nu ser det ut att bli ännu bättre, lite mildväder i början på veckan som gör att den förhatliga snön sjunker ihop och sedan nalkas det kyla igen, isarna kommer bara bli ännu tjockare. Vi kommer få pimpel en bit in i april, tjohooo. Vet att många inte jublar lika högt som mig men för mig finns det inget bättre än att sitta ute på isen en fin vårdag i början av april. 1000 gånger trevligare än att jaga "propelleröringar" på Västkusten.
 
Hur gick det då i helgen jo precis som tidigare under vintern tar man felbeslut efter felbeslut på tävlingarna men denna gång börjar vi med att rapportera från en mycket trevlig nöjespimpeltur på en av alla de otaliga fina sjöarna i vårt kära Dalsland.
I lördags fyllde vi en bil och for upp till en av mina favorit sjöar som har varit en av fars och min "hemliga" sjöar. De första 15 åren vi pimplade här såg vi knappt röken av någon annan fiskare men så för ett antal år sedan fick övriga omvärlden upp ögonen för denna sjö och numera är den välbesökt. I dag hade vi siktet inställt på att försöka få lite storlek på fisken men när vi kom fram såg jag att det vita lappmöglet från helvetet hade fallit i lite väl stor mängd för att giva oss de mest optimala förhållandena.
 
Men solen steg över trädtopparna när vi pulsade ned mot sjön och ut på den samma och hela sjön gnistrade inbjudande. En fiskare var före oss och slagit ned sig på en av hans favoritställen så vi lät honom sitta i fred och drog andra kanten fram.
Innan jag ens han börja hade de övriga i vårat gäng spräckt nollan, de små var på hugget i varje fall. Ett kraftigt lågtryck hade ersatt det lika kraftiga högtrycket som rått tidigare men nu var det på väg upp igen och när vi väl hittade rätt djup för dagen började det hugga riktigt bra. Dagens idiealdjup var 7,5 meter gärna i anslutning till en brant. Och Pontus hittade dagens första smörhål men de stora uteblev. Testade mycket balanspirk idag men på det blev det bara de allra minsta. Idag ville de ha enkelkrok och öga apterat på en ganska stor vanlig vertikalpirk. Enkelt och effektivt. Efter vi hade stillat det värsta behovet av att "kötta" lite drog vi på upptäcksfärd över isvidderna för att se om vi kunde finna bättre storlek än de max 300 grammare vi förmådde hitta på första området.
 
Plötsligt ropade Robban till att nu var det bättre fisk på gång och sekundrarna senare satt han med en 700 grammare i famnen som efter ett snabbt foto fick simma tillbaka. Men den var ack så ensam. Det är väl i sådana lägen man skulle anammat de så stigande populara "ekolodsfisket från is" så man ser vad som händer under isen. Men det får andra hålla på med, inget för mig. För mig är tjusningen med pimpelfisket dess enkelhet och att själv läsa sjöarna och söka upp fisken, det är halva nöjet. Nä släpa ut halva bohaget med ekolod, batterier och fan och hans moster nä det får andra syssla med.
 
Vi sökte vidare och betade av flera hot spot men samma överallt, fick man något var det max upp till 200 gram. Så det blev många fikastunder under vårt letande och det är ju trevligt det också. Ju längre bort vi kom desto mer snö blev det på isen och till slut hade vi tröttnat på att pulsa i snö och inte få något så vi gav startstället chansen även på eftgermiddagen men nu tog vi andra kanten i startviken och här nappade det på riktigt bra och man fick en del upp till halvkilot och till slut ute på riktigt djupt vatten drog Pontus på abborren vi väntat på men oturen grinade Pontus i ansiktet. I hans ungdomliga iver att dra upp fisken gjorde den ett rejält knyckande så linan small av i slutkampen, så hur stor den var får vi aldrig veta. Dagen började lida mot sitt slut och vi fick tänka på refrängen.
Men så här i efterhand skulle vi kanske hängt kvar en stund till för vi fick reda på lite senare på kvällen att pimplaren som var före oss på isen höll ut ända till 17.30 och strax innan hemgång small det till och han landade en på nästan 1,5 kg, ja trägen vinner.
 
Strålande solsken mötte oss när vi vandrade ut men det höll bara i sig en timme innan molnfronter från alla håll drev in men det var vindstilla hela dagen så vi fick ändock en underbar dag på isen.
 
Och fisk blev det även om vi hoppats på ännu större men Robban tog hem "tjugan" med denna bit på 700 gr som får återkomma om några år då den växt till sig.
 
Jag fick nöja mig med "halva kilosar" denna gång.
 
I dag fick nostalgi stickan tala. Spöt på bilden tillverkade jag som 12 åring och det kommer alltid fram då det nalkas storabborre på lite djupare vatten, så bra spön tillverkas inte längre. Och som vanligt kom all abborre till användning som vi drar upp i form av underbart goda middagar för både djur och människor! Alla över 500 gr får simma tillbaka.
 
Kvällen ägnades åt de sista förberedelserna inför säsongens sista pimpeltävling för min del. Men inte så mycket pill med egna grejor utan mest göra klart det så att allt skulle flyta på i morgon arrangörsmässigt.
Sov kanonbra och drömde om stordåd på hemmavattnet Gravlången men någon sanndröm skulle det visa sig att det inte var denna gång.
 
Väl framme på parkeringen var vi bil nummer 2 och vi riggade startkorten och lite pimpelgrejor till försäljning lades fram och snart fylldes parkeringen med totalt 20 deltagare idag. Återigen var jag riktigt besviken på deltagar antalet. Detta är ju en av vårt områdes absolut trevligaste tävlingssjöar med gott om fisk och hur många tänkta vinnarställen som helst. Fick höra ett mycket tråkigt rykte att dagen innan på en annan pimpeltävling någon spridit ut att vi inte ville ha folk på vår tävling då det bara skulle få plats 5 bilar på parkeringen. Mycket märkligt hur man kan få för sig att yppa dessa ord då det enda vi sagt att samåk gärna då det är ont om parkerings platser. Tråkigt när falska rykten utan någon som helst grund leder till att vi kanske tappade deltagare men nog om detta bara att glömma och gå vidare. Vi 20 som dök upp var i alla fall taggade till tusen för att göra upp titeln årets Gravlångenfiskare. Idag var det 100% moln från start och nederbörden hängde i luften kanske återigen detta analkande surväder skrämde bort en del deltagare också.
 
Efter sevanlig genomgång spred vi så ut oss på isen. Jag hade egentligen planen klar att gå dryga 3 km ner till Häggånaviken men jag ville också fiska helt själv idag och minst 4 var redan på språng mot detta ställe förstod man så plan B att stanna i starten började ta form men luringen Gunter som varit och tjuvtränat hela förra helgen satt lugn och inväntade de övriga och när väl han drog upp i badviken i starten fick han med sig några till så jag lät de kämpa för sig själva där. Styrde kosan i stället mot en av mina släktingars vik men där satt redan 3 och inväntade starten så då vände jag på klacken och gick in i några andra spännande vikar innanför ett par öar som åtminståne förr i tiden kunde leverera storfångster. Så det hela slutade med att jag startade som jag ville helt själv men då var vi redan inne på plan D och tävlingen hade inte ens börjat än.
 
Starten har gått och första hålet har borrats men som vanligt denna vinter inledde man med en serie bomhål och paniken kom smygande direkt som den kan göra då det gått som det gått denna vintern och det där riktiga självförtroendet saknas.
 
Men jag kämpade på och gick lite djupare (20 cm) och det gjorde stor skillnad idag nu fick man i varje fall fisk men det var lögn att få fler än 2-5 i hålen. Men jag tänkte nästa vik , nästa vik, nästa vik då djädrar kommer smörhålet men max 10 abborrar var det bästa hålet jag kunde hitta de första timmarna och ibland var serien av bomhål längre än serien av hål med fisk i. Förstod ju längre tiden led att man var rätt rökt idag för även om det var lite halvtrögt fiske och abborrarna lite tjuriga var jag helt övertygad att några träffat på områden med betydligt mer fisk sällan man vinner under 8 kg på Gravlången. Så goda råd var dyra. Slängde konten på ryggen och drog till en risvase sista timmen som verkar ha fått ett nytillskott med ris då den stack upp ovanför vattenytan vilket den inte gjort på 30 år. Klackade upp ett gammalt hål intill den och med konten fortfarande på ryggen drog jag i rask takt 6 abborrepinnar slängde av konten och satte mig och tog 10 till. Lika bra i nästa hål och det tredje innanför risvasen blev dagens smörhål med säkert 2,5 kg i.
Vandrade mellan dessa 3 hål tävlingstiden ut medans jag förbannade mig själv att jag inte uppsökt risvasen tidigare. Slutade på 238 abborrar och 5780 gr vilket som väntat inte räckte någonstans. Fick inte ens kalla mig Sven Nylander igen utan hamnade 7a en klar missräkning men så har det ju varit lite hela säsongen. Detta var nog sista pimpeltävlingen för mig i år så länge isen ligger kvar blir det satsning på att försöka leta upp någon stor på någon av alla våra trevliga storabborresjöar. Snart sitter 1,5 +aren utan hjälp av ekolod!
 
Risvasen som räddade upp dagen något.
 
238 abborrar i trunken fick bli rävåtel så farsans brorsa Bror blir nöjd så drog man inte upp dem helt i onödan för något pris räckte det ju inte till på långa vägar.
 
Pontus förfriskar sig minuten efter tävlingens slut efter väl förrättat verk. Men idag räckte det bara till att ta över min titel som "Sven Nylander", den ständiga 4an.
 
Men på prispallen blev det ändå trippelt FK TOPP genom 2an Gunter Furthmüller 1an Lucas Fast och 3an Sten Rickardsson.
 
Fullständig resultatlista som följer:
 

Resultat VPS 4 Gravlången 20180311
1. Lucas Fast 8708 gr
2. Gunter Furthmüller 8046 gr
3. Sten Rickardsson 7986 gr
4. Pontus Derehag 7358 gr
5. Jan Karlsson 7037gr (bästa veteran)
6. Janne Bohlin 6763 gr
7. Jonas Stridh 5780 gr
8. Robin Nyborg 5373 gr
9. Håkan Nyborg 5198 gr
10. Jonas Jansson 4142 gr
11. Billy Affelin 4102 gr
12. Andreas Östling 3718 gr
13. Carl Nolkrantz 3098 gr
14. Andreas Blad 3059 gr
15. Daniel Ohrgren 3008 gr
16. Johan Timmerfors 1674 gr
17. Niklas Westlund 1673 gr
18. Morgan Ryen 1412 gr
19. Gustav Ohrgren 1143 gr (bästa junior)
20. Tomas Höglund 848 gr

Lottade lagtävlingen vanns av Sten RickardssonJonas Stridh och Jonas Jansson på 17908 gr

Kan man inte fiska bra själv får man se till att bli ihoplottade med rätt personer så fick man sig ett pris med sig hem trots allt. Slutet gott allting gott.

 

Simma lugnt så ses vi på en is nära dig!

 
 
 
Visa fler inlägg