En havsöringstur bara sådär!

Har inte ens varit på kusten sen april 2021 då det också var havsöring på programmet så anser mig ganska ringrostig på detta fiske. Men då Pontus föreslog en salt tur för någon vecka sedan ja då hängde jag på såklart.
Annars har väl havsöring inte stått så högt i kurs för mig även om jag förr i tiden gjort min beskärda del av detta fiske.
På Västkusten är det ju premiär 1/4 då öringen är fredad under vinterhalvåret. Så entusiasterna brukar gå man ur huse då för att jaga kustens silver men i ärlighetens namn har jag aldrig förstått hysterin som brukar råda. Enda orsaken för mig egentligen att svinga sitt spö efter havsöring är väl miljöbytet och få komma ut på Västkustens saltdränkta klippor och invänta solnedgången sippandes på en kopp kaffe och bara njuta av stunden. För ärligt en havsöring är inte mycket till fisk så här års. Ofta magra och eländiga och helt odugliga som människoföda även om en och annan hunnit äta upp sig en del och kanske skulle duga till att grillas. Men nej alla jag råkar få får allt gå tillbaka. Sen är de ju ofta småvuxna men kan allt ge en god kamp på lätt utrustning men mil efter älvens stridbara Väneröringar.
Mitt pb på havsöring ligger på 2170 gr en ismetad fisk från 1/4 2013 då isen låg tjock en bra bit in i april och man kunde göra det absolut roligaste havsöringsfisket ismete och pimpel med balanspirk. Men det är nog ett minne blott kanske att åter få gå på is på Västkusten i april?
Rent fiskemässigt tar jag hellre 10 blankpass i älven än 100 öringar på Västkusten för får jag 1 st i älven lär den till 99% vara större än några av de största som fångats på kusten.
Men som sagt alltid kul att få komma ut på kusten och känna lite salta inslag och dofta lite tång.
Något som slog mig då jag och Pontus anlände till första stoppet var mängden ostron det vimlade ju av dem inget jag minns från förr. Osedvanligt många välmående blåmusslor också för den delen. Kanske kanske kan vi rädda västerhavet om bara alla kunde dra åt samma håll. 
 
Vi åkte ut mitt på dagen för att fiska hela eftermiddagen och kvällen. På tips från min kusin Daniel som är flugfiskeexpert på havsöring så tyckte han vi skulle ge Ammarnäs vid Uddevalla första chansen. Vill ju slippa använda vadare så det är ett bra ställe för att bara gå på klipporna. Vadare är jävulens påfund och borde bli totalförbjudet. Kan man inte få fisk utan att plaska ut i vattnet då får det vara. Fast iofs vadande fiskare brukar locka till sig fisk så man kan sno några öringar bakom flugviftarna😂.
 
Väl framme vid Ammernäs var det dock sopetomt på andra fiskare. Vattnet var högt och pålandsvind rådde så egentligen bra förhållanden. Men fisken lyste ändock med sin frånvaro till en början. Varken jag eller Pontus är några flugfiskare så jag kör bombarda (sjunkande kastdobb) och fluga eller vanligt spinnfiske med drag och upphängarfluga. Sedan många år tillbaka kör jag i stort enbart genomlöpsdrag då jag tycker de utfiskar vanliga drag 99 gånger av 100.
Såg fint ut när vi kom fram men skenet kan ju bedra!
 
Efter några fruktlösa timmar lämnade vi kusinens förslag åt sitt öde och drog lite längre in i fjorden.
 
Till slut hamnade vi under nya Uddevallabron och jag o Pontus splittade på oss och drog åt var sitt håll. Inte heller här syntes det till en enda annan fiskare förutom en tapper på andra sidan fjorden. 
 
En bild som absolut inte avslöjar var vi befann oss😂😉.
 
Kast efter kast lades efter varandra. Jag brukar praktisera rörligt fiske några kast sen gå en bit osv och försöka fiska av så mycket vatten som möjligt för att träffa några jagande firrar. Andra sättet är ju att hålla ett strategiskt ställe hela dagen men det blir allt för tråkigt i längden jag vill vandra också och se nytt hela tiden. Sen råkar man få någon ja då kan ju lite tid läggas där såklart.
 
Så otroligt fint och utmärkta förhållanden men ännu ingen fisk men mitt på dagen än så länge och det brukar ju vara sämsta tiden så medhavda matsäcken som idag mestadels bestod av korv med bröd och potatissallad fick sig väl smaka istället.
 
Bakom nästa krök fick jag till slut se det som jag spanat efter hela dagen nämligen guppande rumpor från ätande svanar. Ett av de säkraste tecknen för att hitta aktiv öring då svanar alltid söker sig till lite varmare vatten för att beta och så gör också havsöringen. De kan känna av så lite som några tiondels graders skillnad och lärt sig att föda finns ofta att finna där det är lite varmare. Så ett av mina absolut bästa tips är att hålla koll på svanarna.
Ett annat tips är att fiska riktigt snabbt sällan det inte fungerar.
 
La ett kast mot svanarna och vips hade jag 2 följare varpå den ena valde att hugga på mitt röd svarta genomlöpsdrag.
 
Första havsöringen sen 2021 för mig var då ett faktum. Praktiskt med enkelkrok, krokar bra men lätt kroka loss.
 
Snart kom Pontus gående från andra hållet och han hade ännu inte lyckats spräcka nollan. Vi kämpade vidare här ett tag då jag hade ännu en följare men just här var inte 100% rätt just nu trots betande svanar. Hade vi inväntat kvällen här så kanske det varit annat men vi var sugna på ännu ett miljöombyte.
Så drog till en ö man når via en spång mellan Uddevalla och Ljungskile ett av mina egna gamla favoritställen. Mycket mark att avverka och öring brukar alltid finnas.
Inte heller här var det så många spösvingare även om vi stötte på en handfull andra lycksökare.
 
Vi tog den vindpinade delen först. Pålandsvind brukar ju vara att föredra men just idag kanske inte lika hett då det varit frost under natten och vinden isade riktigt kallt så man nästan trodde på vinter igen. Pontus var dock god till att spräcka nollan i alla fall med en liten propeller på sitt trogna drag "spöket".
 
Vinden piskade på rejält så vi prövade om gräset var grönare på andra sidan där vinden låg på men inte lika hårt och detta är ett av mina gamla hak aldrig lämnat detta stäle utan haft fisk på kroken. Så blev det inte heller denna dag. Utan framåt kvällen drog vattnet utåt rejält och det började gå mot ebb. När det stiger emot högvatten är det väl ännu hetare men vi fick ta det som rådde nu. Rörelse i vattnet är bra oavsett ebb eller flod. Många havsöringsfiskare följer ju tidvattentabellen slaviskt.
 
Sen att det gick mot solnedgång gjorde saken säkert inte sämre och snart stod man med fisk på i vart och varannat kast. Lyckades landa 10 st till på ca en timme och ha ungefär lika många hugg ytterligare. Samtliga på storfavoriten save gear line throw sandeel 11 gr. Pontus fick falla till föga och montera en han med och kunde då plussa på några landade till.
 
De flesta var precis som vanligt av mindre kaliber men kämpaglade små krabater. Några av mina var 45-50 cm men naturligtvis behöll jag inte någon då det aldrig skulle förefalla mig att ta upp någon nu speciellt inte om de inte är knallblanka och rejält välgödda annars skulle man lika gärna kunna dricka en kopp saltvatten ungefär lika smakrikt. OBS hör väl till sin plats att nämna de måste vara över 45 cm för att få behållas och max 2 st per fiskare och dygn får behållas nog inte många som känner till denna fångstbegränsning som kom till för ett antal år sedan. Sen anser jag att under 55 cm det är inte mycket att ha så där är min egna gräns nu för tiden om jag emot förmodan skulle välja behålla en.
Här bjuder jag på en unik bild! Pontus med böjt spö och havsöring på kroken. Tyvärr har inte havet varit välvillig mot Pontus under hans havsöringstureer. 1 st på ca 41 cm brukar resultatet hamna på idag blev det 3 upp och 2 tappade så nära Pontus antalsrekord som ligger på 4 st.
Pontus är ju kock så han vill gärna ha en fin som han kan tillaga för att bevisa för mig att en öring i april kan smaka bättre än en kopp saltvatten😂. Tyvärr har han inte fått chansen att bevisa det än men trägen vinner.....kanske🙄.
 
Till slut kom det jag hade väntat på och kommit hit för. Att få sitta på en klippa och njuta av en kopp kaffe och sista korven i en fantastisk vacker solnedgång.
När jag njutit klart av detta drog jag några öringar till innan jag och Pontus kastade in handuken och sökte oss tillbaka mot bilen.
Jag föreslog en genväg längs öns strand. Naturligtvis straffade det sig då genvägar alltid är senvägar och plötsligt satt ena stöveln bom fast i leran och jag stöp som en oxe men allt gick bra jag kom strax loss men det krävdes en ordentlig sanering då man kom hem för att bli kvitt leran som smetade ner det mesta av utrustningen och mig men lerinpackningar skall ju vara nyttigt och finns ju personer som betalar tusentals kronor för att få sig en omgång med lera i ansiktet. Jag kan ställa upp helt gratis och fixa detta snabbare än en grisblink. Bara ställa sig i valfri lervik på västkusten och falla framåt sen är det klart!😎😀. Lycka till! 
 
När jag väl varit ute så har detta draget dominerat totalt för mig. Hoppas save gear börjar tillverka denna färg igen för den ingick i en begränsad upplaga från 2020 men borde ingå i deras ordinarie färgsättning. Även om färgen kanske inte är helt avgörande men får man förtroende för något ja då får man!
 
Skitfiske på Er alla och sköt om Er därute så ses vi kanske vid ett vatten nära dig!