Säsongens första pimpeltur.
I söndags den 11 december gav sig de "fyras-gäng" iväg på en road-trip i sökandet efter gångbara isar. Väst Sverige har ju berikats med Sibirienkyla den senaste tiden men tyvärr också alldeles för mycket lappmögel som isolerat våra tunna isar så till den milda grad att de ej vuxit en enda centimeter. Gång på gång får jag påpeka för alla isälskare att snö isolerar. Folk tror bara det är att gå ut så fort de ser en vit täckt sjö men det är just då du verkligen skall se upp. Isarna i vårt område hann bli 3-5 cm sen kom snön och sen dess har de knappt vuxit något. På en del har det blött igenom och växt på sig till 4-8 cm men mer är det inte i vårt område så kan EJ ännu rekommendera någon sjö att beträda.
Vi drog dock resan upp på Dal i söndags men första sjön var bara att glömma 3 cm is under 10 cm snö. Men efter idogt letande fann vi en tjärn som var dryga 5 cm kärnis på och där kunde premiären genomföras. Faktist samma sjö som de 2 senaste årens premiärer fått förläggas på.
En väldigt grund skyddad skogstjärn men ändå väl värd åtminstone ett besök om året då den innehåller abborre av fin storlek.
Gott at vara igång med säsongen.
Tog också bara 2 minuter sen hade man spräckt nollan med säsongens första abborre. Men det kom att visa sig bli en riktigt trög dag så som det ofta blir på en premiär när isen inte ens har liggat en vecka på en grund sjö. Fisken blir för köldstel helt enkelt men som oftast går det alltid att lura några stackare.
Fick faktist napp i de 4 första hålen medans de andra bidade sin tid men snart hade alla utom Sten fått spräcka säsongsnollan.
Säsongens första, liten men naggande god.
I dagens femte hål kom ett riktigt vrålnapp och man gjorde världens nybörjarmisstag, smack sa det bara så var linan av vid iskanten, troligtvis en gammal skada. Ja så går det när man är ivrig och inte byter lina eller kollar den gamla ordentligt. Så där rök ännu en pipa pirk på en trolig gädda även om de övriga var helt övertygade att det var en abborre på minst 1,6 kg eftersom det gick som det gick.
Bara fram med ett annat spö och pimpla vidare.
Trögt var ordet för dagen men petade upp 10 abborrar första timmen i varierande storlek upp till 3hg så rätt nöjd med det.
Kallt var det men ack så härligt. De andra frös något speciellt ungtupparna i vårat gäng.....Pontus började till och med fiska med vantar och fick den ena gliringen efter den andra då han väl fick fisk och hade enorma "vantproblem".
Pontus strax innan vantarna åkte på...ja dagens ungdom tål inte mycket😉.
Som vanligt hade vi satsat 20 kr på största abborre för att få lite nerv med i spelet. Vi har gjort så så länge jag kan minnas då vi är ute o nöjespimplar. Lite tävling måste det ju alltid vara och då lämpar det sig bra att sätta en "tjuga" på största abborre så blir det spänning ända till slutet och den som vinner kan mobba de övriga åtminstone till nästa tur😂
Vi tog det riktigt lugnt ute på isen idag och försökte bara njuta av att äntligen få vara på favoritunderlaget is igen. Mycket fikapauser fick det bli idag men Sten borrade ned huvudet och körde på för ty han hade inte kännt ett enda napp trots vi nu avverkat 3h av dagen.
Men plötsligt ristade det till i Stens prylar och upp flög en abborre på 415 gr och tillika ledning i kampen om tjugan.
Nu hade dock fisken verkligen stängt av och man fick banne mig kämpa rejält för minsta lilla napp. Lyckades långt om länge pilla upp en fisk till på en riktigt gammal tafsmormyska som liggat i asken sen jag vann den som junior på en pimpeltävling i början av 80 talet men nu fick den chansen men blev också enda på den.
Vi höll dock dagen ut man får passa på och pimpla medans man kan här i Västra Sverige vet man aldrig riktigt när nästa tillfälle kan erbjudas isarna kan försvinna lika fort som de kom.
Jag nosade lite på Stens ledarfisk i slutet av dagen och som oftast hur trögt det än är på våra sjöar så är det vanlig vertikalpirk i storlek 45-50 mm som dominerar apterade med lyskrok och eventuellt ett abborreöga.
Men hur än vi andra kämpade och även gav balanspirk chansen på slutet i jakten på de lite bättre uteblev de och Sten kunde hålla undan. Han fick en firre till och slutade på 2 totalt på hela dagen medans vi andra åtminstone kom upp i 2 siffrigt antalsmässigt. Fast Sten nöjd ändå...räcker ju med en det var ju största som gällde!
Vi får tacka sjön för idag i den nedåtgående solens sken och nu återstå att se vad som händer med våra isar.
Mildväder på väg in men det kan bli hur bra som helst då prognoserna ser ut att lova kyla igen lagom tills all snö försvunnit. Då kan vi få riktiga isar sen den som lever får se.
Sköt om Er därute så ses vi kanske på en is nära dig!