Tvära kast i sportfiskets värld!
Den senaste tidens nästan sommarlika temperaturer med tillhörande slagregn på tvären har ju fått en att tvivla på något mer pimpelfiske denna säsong. Isarnas kvalité i vårt område har försämrats i rasande fart till att nu nästan försvunnit helt. Men under söndagen skulle vi ändå komma att göra ett försök att hitta is lite längre norrut.
Men först skulle ju lördagens fiske klaras av. Hade lite att stå i på shopen med kunder som dröjde sig kvar så det blev övertid. Så då dök det upp i huvudet att fresta öringen i älven lite från land. Brukar vara ett fiske som man kan lägga en timme eller två på då och då. Samt att strömmen idag var perfekt för en gång skull för lite lättare drag fiske. Slängde ned lite drag i en påse tog spöt och cyklade ned till centrum och ställde mig på gamla vanliga stället och började svinga mitt drag. Som idag var ett färglatt jensen sea trot 22 gr då strömmen var relativt svag men inte för svag.
Disigt och allmänt trist väder så förhoppningen att få något var inte på max men en av mina kunder hade ju lyckan med sig igår och drog en fin på 5,48 kg på drop shot så visst står de där bakom grynnan ute i älven och lurar. Och på 4e kastet slår det till rejält på mitt drag och lika överraskad blir man var gång det hugger till som en blixt från klar himmel så står man där plötsligt med krökt spö igen. Kände direkt att detta är en riktigt fin öring deras sätt att bete sig går inte att ta miste på. Den stånkade på riktigt bra och kändes tung. Fick lite fiskefrossa och puls alltid lika spännande att drilla öring här med mycket hinder i vägen som kan sätta käppar i hjulet för en lyckad landning.
Men fick till slut pressat den förbi dessa hinder och allt som återstod var att leda in den mot strandkanten men då tyckte öringen det var läge att tacka för sig och kliva av. Lika överraskad som man blir av huggen lika snopen blir man när de ibland sliter sig trots drillning efter alla konstens regler. Men sådant är fisket de skall ha sin chans också. Naturligtvis hände inget mer efter detta och mörkret började smyga sig på, nåja en dag i morgon också.
Öringen ville inte vara med på bild idag så jag fick stå där med lång näsa men det kommer fler chanser. Observera att det endast är tillåtet att fiska öring o lax året om på den norra älvsträckan mellan Trollhättan-Vargön uppströms Trollhättefallen. På denna sträcka är det samma regler som gäller i Vänern minimimått 60 cm. Dock inget krav på att släppa tillbaka vild fisk (hel fettfena) men klubben rekommenderar att man gör så för att bevara den vilda stammen!
Fick nöja mig med att glädjas åt en kunds fina pb öring från i fredags morse.
Jag tog nya tag inför söndagen och det stundande pimpelfisket. Lucas hade dragit ihop ett gäng och vi styrde åter kosan mot det mörkaste Norra Dalslands skogar i jakt på is. Lucas hade fått ett tips av en pimplare under lördagen att prova en sjö han själv var sugen på att återvända till då hans enda försök på sjön nästa bara gav lite grövre fisk. Alltid roligt pröva nya vatten man aldrig blött en krok i.
Till slut då vi sista biten slirat fram på en kostig dök sjön upp och väl framme här befann man sig i en annan klimatzon. Snö kvar i skogen och tydliga tecken på minusgrader natten innan och de flesta sjöar vi såg från vägen i denna trakt såg ut att bära hur bra som helst. Dock +2 då vi äntrade isen men varmare än så blev det inte på hela dagen. Vädret i övrigt var väl kanske inte det bästa då man skulle söka helt nya jaktmarker med dimma som kom och gick och dis som hängde kvar hela dagen. Våra farhågor att isen kunde vara lite lurig försvann direkt efter första borrhålet. Vi kunde helt enkelt konstatera att vi borrade i årets tjockaste is. Ihopfrysen slask på 4-5 cm som ett skyddande lager som dessutom höll att gå på och därunder stenhård 40-45 cm is. Ja som sagt en helt annan klimatzon endast 1,5 h bilfärd från Trollhättan.
Anders fick en bra start med en liten i första hålet så han fick tillfälle att aptera ett öga på kroken direkt. Lucas fick chansen att få det andra men han tycker det är osportligt att ta ögon från andras abborrar. Vi sökte på längs en brant i början ingen av oss hade ju varit här tidigare och djupkarta fanns inte att tillgå på sjön. Endast infon från flygfoton och att sjön hade ett maxdjup på 14 m. Så man fick söka lite i blindo men mängder av ställen såg heta ut då sjön var fylld av små öar och grynnor som stack upp lite här och var. Redan i andra hålet ca 3 meter ovan botten fick Anders utdelning i form av en 7 hgs och några till på 3-5 hg. Patrik och Lucas hade kontakt med fin fisk i mellanvattnet de med så ryktet talade sanning, det man fick var fin fisk. Här kunde det varit läge för ekolods fiskare men för egen del förtar det lite av tjusningen med pimpelfiske. Jag älskar att ströva omkring och söka sin fisk ovetande om det simmar någon där nere eller inte. Visst förstår jag ekolodets grej att man får tålamod att sitta kvar då man ser fisk och hur de uppför sig mm mm. Men inte min cup of tea! Och speciellt på nya sjöar vill jag täcka mycket yta och lära och se hur sjön verkar på de olika ställena man fiskar av.
Fick inte ett liv själv i början så sökte mig mot en ö och här fick jag spräckt nollan så man fick öga på kroken och då blev det annat ljud i skällan helt plötsligt fisk man lite fisk. Vi prövade mycket med balans idag och även myska, tafsfiske fick sin tid men det enda som gav något så när utdelning idag var vanligt hederligt trekroksfiske och vertikalpirk i silver eller silver koppar. Ren kopparpirk hade nog varit att föredra i detta vatten skulle det visa sig. i varje fall en dis dag som denna!
Ju längre dagen led desto mer förstod vi att detta skulle bli en riktig trög historia men hoppet sinade aldrig för helt plötsligt från ingenstans fick vi grymma karatehugg men på något sätt missades de flesta av dessa. Förtvivlat svårt att kroka fisken idag och man fick bara en chans i hålen. Så borra borra och åter borra var melodin igen. Till slut krokade jag dock ännu ett av de brutala karatehuggen och en riktig storabborre satt i linänden. Men detta var en sådan helg då inga drillningar satt som de skulle. När den närmade sig hålen började de förhatliga huvudskakningarna och pirken slogs loss. En ramsa ej lämpad att höra för små barn ljöd över isen och pirken fick sigla ned mot botten igen. Nytt missat karatehugg, det var väl själva faaan också en sådan helg tänkte jag. Men då fick jag en ny chans och denna gång gick allt vägen och jag fick studera ett vacker exemplar av arten abborre vägandes 1250 gr fördelat på 42 cm och lite plåster på såren för gårdagens missade storöring och den alldeles nyss tappade förmodade jätteabborren.
Vi kämpade på i området och sökte sedan runt på massor av ställen som såg sjukt heta ut. Men helt utan resultat. Var osedvanligt svårt att hitta någon mängd med huggvillig abborre eller ens någon enda. På slutet av dagen i de områden vi tidigar känt fiks petade vi upp några skapliga till på 200-600 gr och även Lucas fick några till slut då han försvann i dimman och letade fisk ensam och alléna. Han blev borta så länge så vi började bli oroliga att det hänt något men det som hänt var att han till slut hittade fisk för Lucas är inte den som ger upp i första försöket.
Det trodde vi faktist inte att vi skulle få sitta på över 40 cm is denna dag.
Anders gick ut hårt med en 7 hgs.
Stabil is nästan onödigt tjock tur man har bra borr. Inte mycket som slår hederliga Rantanen på fingrarna när det gäller bra borr. Alla får säga vad de vill om Mora Nova och ryska specialborr mm mm. Ett rantanen är ett rantanen punkt slut! Håller i evighet och bara går och går och går.
Sjöar som den här är riktigt roliga med kuperad terräng.
Massor med grynnor och små skär att söka runt!
Och en och annan abborre fanns det också som väntat något mörka i färgen i sjöar som den här.
Ryktet talade sanning, kilosar fanns också och kanske kanske kanske var man idag väldigt nära den där 1,5 kgs +. Det får vi aldrig reda på men skall jag någonsin få min efterlängtade 1,5 kgs efter snart 200 över kilot så skall den komma från en dylig tur i ett helt okänt vatten någon knappt fiskar i.
Små öar fanns det gott om den här var till och med bebodd!
Vi avslutade dagen som vi började in i dimman.
Dimman blev bara tätare och tätare så vi fick tänka på refrängen man vill ju tryckt hemåt. Vi tackade denna "nya" sjö för idag och den gav mersmak trots dagens något tröga fiske. Kanske ses vi igen.
Afrika värmen skall ju fortsätta välla upp så även dessa isar har väl sett sina bästa dagar men 14 dagar till bör man kunna pimpla här och möjligtvis kanske lite kyla återvänder men det ser dystert ut.
Vårgrejorna börjar trilla in på Fiskeshopen och tankarna vandrar mer och mer mot fiske i öppet vatten. Metepremiär har redan gjorts med framgång i vårt område. Shaun metade upp en fin mix bag av mört, björkna och braxen i Göta älv vid Edet Rasta i lördags!
Ur led är tiden då man kan meta upp en dylik fångst från Göta älv den 23 februari!!! (Men det vill nog till en Engelsman för den bedriften)
Vi får se var vädret för oss till nästa helg. Blir nog en blandad bag då med av fiske både från is och öppet vatten.
Simma lugnt mina vänner så ses vi när vi råkas, is eller inte is det är frågan???