Artjakt på kusten.
Det har blivit lite av en tradition att göra åtminstone en kusttur så här i mellanperioden i väntan på riktiga isar. Traditionen säger också att vänta in i det sista så bästa tiden har passerat......
Återigen var man väl lite sen i startgroparna om man hade förväntat sig att plocka massvis av arter på bara en enda tur. Men min tid är knapp och det är svårt att få tiden att räcka till till allt roligt fiske. Och just vid denna tidpunkt då det inte just är läge för någonting egentligen ja då får man passa på att göra kusten osäker och förära det salta havet med ett besök.
Jag och Jan Johansson gjorde därför slag i saken och åkte ut i gryningen i söndags för att maximera våra chanser och utnyttja hela dagen. Denna söndag var även vädergudarna med oss och bjöd på en härlig dag vädermässigt vid kusten med svaga vindar från Nord väst och till slut tittade även solen fram och värmde skönt då morgonen hade varit något kylslagen och man kunde ana en tendens till att vintern var i antågande igen. Ja det var lite frost i gräset på ett ställe!!! Genast ryckte det i pimpelarmen!
Men idag var det salta klippor och bryggor som gällde. Som vanligt hade man övertro på sin egen förmåga och trodde man skulle trolla upp fiskar som inte fanns. Men den dystra sanningen är att Gullmaren förefaller mer och mer fisktom för varje nytt besök man gör, speciellt vid denna tid.
Man intalar sig själv att de dåliga fiskena så här års de senaste åren varit lite tillfälligheter och man till slut skall hitta ett bestånd av lite olika fiskar igen. Förr i tiden var detta ingen dålig tid på året utan tvärt om. Nästan var man än åkte för 10-20 år sedan och kustmetade i nov-dec fick man skapligt med framförallt sandskädda, skrubbskädda och vitling. Vitlingen var så talrik att den nästan var ett gissel. Nu ser man knappt skymten av den och för första gången någonsin blev både jag och Janne utan någon av dessa arter på ett fiske i Gullmaren, skrämmande rent ut sagt!!!!
Fisket började också oerhört segt för mig, valde tydligen fel brygga i starten. Lite väl grunt där jag började men kastade längre och längre ut i hopp om att hitta någon fläck som levererade men i vanlig ordning blev det några småpill sen var allt lugnt. Janne däremot fick Smörbult, Randig Sjökock, Rötsimpa och några miniarter till på "sin" brygga där han nådde lite djupare vatten. Så det var bara att traska dit och försöka och se till och med jag lyckades lura några små krabater här. Smörbultar och rötsimpor turades om att nappa på våra räkagnade krokar men snart avtog napplusten. Ungefär samtidigt som den lokala dykar klubben dök upp och började undersöka botten på sitt sätt, väldigt nära att få en dykare på kroken var man, undrar just om den hade räknats i Billys arttävling????
Vattnet var även rätt grumligt idag många bäckar små hade färgats grå och bidragit till lervatten så det drog väl sitt strå till stacken och bidrog till det katastrofalt dåliga fisket. För alla dessa miniarter i all ära men kustfiske för mig så här års det är plattfiskar, vitling och torsk men de lysta med sin frånvaro.
Vi flyttade oss till några branta klippor och först nu började det likna lite av vad jag kallar kustfiske. Bryggmete inte mycket för mig jagar ju lite naturupplevelser också och det finner i varje fall jag längst ut på klipporna helst utan ett enda hus i sikte. Och här fick jag lite mer känsla för dagens fiske och kunde börja plocka lite fisk men det var bara Rötsimpor och Smörbultar som hakade på mina tackel. Här når man ca 60 meters djup ganska enkelt och man kan ta hem tacklet i etapper ända in till kanten och fiska av en lång sträcka i slänten och visst nappade det men bara ovan nämda arter. Janne fick dock en Randig Sjökock till.
Hade det varit för 20 år sedan hade man inte hunnit med 2 spön det hade rist oavbrutet i topparna av alla möjliga arter men idag var det mestadels lika stilla som på denna stillbild.
Prövade att jigga lite längs botten vilket kan ge både det ena och andra ibland. I dag gav det bara det andra i form av en hög med död mans hand med tillhörande "slime" på.
Til slut behagade dock lite fiskar att nappa också. Här den fulsnygga Rötsimpan.
Och Rötsimporna följdes av den ena Smörbulten efter den andra. Förr fick man dubbléer med fina plattfiskar och vitlingar nu får man hålla tillgodo med små slemmiga Smörbultar. Ur led är tiden och tyvärr är det nog för sent att rädda Gullmaren. Särskilt när det tillåts s.k provtrålning efter räkor så fort beståndena av fisk har återhämtat sig det minsta. Det har ju lokaliserats lite små lokala lekbestånd av framförallt torsk igen i Gullmaren så snart är väl nya dispenser för trålning ett faktum. För så kort tid tillbaka som 4-5 år sedan började glädjande nog Torsken dyka upp lite var stans. Och kompisar till mig fick flera hundra Torskar per dag då de fiskade efter Bergylta (som de naturligtvis släppte tillbaka då Torsken är totalfredad i Gullmaren för oss sportfiskare.) ("Tydligen inte för räktrålare med dispens").
För vad tror Ni hände. Jo 3 trålare kommer in och kör ena sidan in ända in till Bornöarna och andra sidan ut, efter detta har jag knappt hör talas om en enda torsk på den sträckan och vitling mm verkar spörlåst borta.....ja det är ett lustigt sammanträffande. Men yrkesfiskarnas trålar förstör ju ingenting har jag hört utan de tillför istället goda ting medans vi sportfiskare ödelägger korallrev och bottnar med våra ankare vilket man kunde läsa i en artikel tidigare i år. Hoppas dock att alla tar sitt förnuft till fånga till slut så kanske, kanske kan vi få tillbaka lite av den mångfalld som en gång fanns i vår enda riktiga fjord, Gullmaren!!
Över till dagens sista försök. Vi gjorde en förflyttning till ett ställe som normalt sett skall krylla av vitling och sandskädda och i skymningen brukar det vara som bäst men även här gick vi helt bet på dessa arter. Trots att vi var på det mest säkra ställe jag känner till. Trodde botten var nådd här förra året då vi bara fick några stycken riktigt små vitlingar här men nu var det helt kemiskt rent kändes det som. Förutom att vi fick några Bultar och Simpor här med och mängder av småpill på mitt normalt sett idiotsäkra vitling/ plattfisktackel som idag gav nada!!
Rötsimpor ja där har vi framtiden???? eller??? Faktum är att till och med denna överlevare har minskat enormt och framförallt i storlek. Inte många exemplar över 200 gr nu. Förr fick man alltid bitar på minst 400 gr om man försökte få simpa. Vilket man då försökte undvika de var ju bara ivägen för den "riktiga" fisken. Nu är man glad man får napp överhuvud taget, en skrämmande utveckling....
Men vädret kunde vi inte klaga på och vi höll dagen ut och fick vara med om en magisk solnedgång. Magist fiske för vi leta efter någon annanstans och annan dag.....
Har sagt det förr och säger det igen.......det var bättre förr.....åtminstone fisket på Västkusten.
Nu gäller räddas vad som räddas kan och snälla makthavare, släpp inte in en enda trålare innanför tröskeln till Gullmaren igen!!!! (Det är naturligtvis inte hela boven i dramat men en del av det är jag helt övertygad om).
Måste erkänna att jag spelade 1-1 med mig själv idag i kampen om ett renare hav. Satte ett tackel och fick upp ett. Men jag fick även upp en hel del lina så vet i tusan om jag inte vann miljökampen ändå...
Sköt om Er alla och ta vara på vår natur, ta med Ert skräp hem, så ses vi vid ett renare vatten nära dig!