Årets båtpremiär på älven.

Förra söndagen var det dags att damma av Gunters båt och köra en tur med Gunters bror Udo som har tagit över ekipaget så det stannar inom familjen så att säga.
Jag hade lovat att guida på älven med försök på älvens stora men luriga öringar samt lite gäddfiske.
 
Klockan 08.30 fick vi den gamla båten i vattnet och den flöt lika fint som i fornstora dar men motorn trilskades lite men inte så konstigt då den stått stilla i över 2 år men till slut gav den med sig och spann igång. Kan iofs varit Gunter som jävlades lite med oss från andra sidan. Men snart flöt allt på som förr och vi kunde ge oss ut till mina gamla öringhak på älven. Efter lite snabblektion med Udo om hur ekolodet funkade så var vi redo för första ankringen.
Udo trodde det bara var att hysta i ankaret men icke vi fick allt taijma in enslinjerna först så vi låg helt rätt mellan grynnorna. Ankrar man lite off här har man mist chansen att få en fisk innan man ens börjat.
Förutsättningarna kunde inte vara bättre, perfekt ström, nästan igenmulet med en skrämd sol bakom molnen som försökte kika fram och därtill syd västliga lätta vindar. Nu kunde vi inte skylla på de yttre förutsättningarna nu var det bara upp till oss att presentera betena på rätt sätt och det är ofta lättare sagt än gjort bland älvens öringar.
 
Men snart bröt en fin öringrygg ytan vid en forsnacke pricis som i gamla goda dagar. Tack vare att de återigen sätter ut mer öring i de sydligare delarna av Vänern har beståndet ökat i älven igen de senaste åren och öringbeståndet är mycket bra i älven igen. Men för den saken skull är det inget lätt fiske. 
Efter lite genomgång hur man försöker fiska med drag var vi redo att starta på allvar och se om någon av de vakande öringarna var sugna på våra beten. Här gäller det att utnyttja strömmen och försöka imitera en skadad fisk som faller med strömmen och försöka rulla över botten så att säga. Man vevar alltså inte in direkt utan kastar ut och sen låter man strömmen göra jobbet och man bara mendar fram och tillbaka med spöt och parerar botten. Då och då tar man in lite lina för att sedan släppa ut lite igen.
Så ett kast kan i princip vara hur länge som helst. Men jag brukar fiska ut kastet tills man är helt rakt bakom båten och hålla det där en stund och sen ta in det för ett nytt utlägg och kasta lite olika långt vare gång på så sätt täcker man av området.
 
Öringen står ofta längs med grynnorna i branterna och lurpassar på skadad fisk som faller med strömmen eller så jagar de själva och bedövar fiskstimmen med sina stjärtar för att sedan backa och plocka upp förvirrade fiskar och det är detta du försöker efterlikna med ditt drag eller tubfluga.
 
Jag var tydligen en bra lärare för redan i 6-7 kastet drog Udo på en fin fisk på sitt koppar/ svarta drag i 30 gr som var rätt vikt idag i den strömmen som rådde.
Tyvärr så bestämde sig denna öring för att kliva av halvägs in till båten och jag led en stund med Udo för man brukar inte få så många chanser. Men nu var vi inne i den magiska timmen på älven under mars-april 09.00-10.00 det är då det brukar hända.
 
5 minuter senare var det min tur att få ett sten hårt påslag på min gamla finska trotjänare i koppar/ gult men jag hann inte ens få bendarr innan även denna öring valde att tacka för sig.
Hade vi båda mist vår chans för dagen nu?
 
Vi beslutade att göra en omankring för att om möjligt komma i ännu bättre läge då fortfarande en och annan öring visade sig vid forsnacken. Och denna gång kunde vi inte hamnat bättre vi låg perfekt på farsans gamla favoritställe och jag svepte med handen och sa till Udo kasta ut där. Precis där grundet slutar och låt draget svepa ned i djuprännan. Udo lydde och vips small det till igen på första kastet på den nya positionen och denna gång gick allt vägen och strax kunde jag svepa in en fin blank älvöring åt Udo i håven och dagen var räddad!
 
 
3,38 kg vägde vi in den på en klart godkänd fisk även om det simmar betydligt större i älven men vi var nöjda och den magiska timmen var över och lika säkert som amen i kyrkan så dog aktiviteten ut. Som så många gånger förr blev ett silver kosterdrag denna örings öde. Vi gjorde några desperata kast till men beslutade att gå över till gädda och invänta kvällen då nästa fönster brukar öppnas för chans på öring. Så klart man har chansen vilken tid som helst på dygnet för så länge man har bete i vattnet kan vad som helst hända men det finns ju bättre o sämre stunder och nu kände vi det var över för denna morgon och gäddorna hägrade.
 
Några andra gäddfiskare var redan på plats men morgonen hade varit seg och det skulle visa sig att gäddfisket i dag på älven inte var det enklaste man kunde göra. De senaste dagarnas kallras med frostnätter åter på besök är ju sällan ett gott tecken på våren för huggvilliga gäddor.
Men vi malde på man kan ju detta område minst sagt så gäddorna var ju inte långt borta men ack så svåra att överlista på plast, plåt o gummi hade vi haft betesfisk hade det nog varit en helt annan sak.
 
Men idag hade vi varit lata och vi fick hålla till godo med konstgjorda beten som egentligen enligt mig är att handikappa sig själv rejält men man börjar bli lat och bekväm på äldre dar så inte bunkrat upp med betesfisk än.
 
Vi hamrade på med våra jiggar och jerkbait mm och kammade av spot efter spot men det var först då vi gick över till vertikalfiske från drivande båt gäddfisket lossnade något.
Som vanligt på älven står gäddorna och trycker på botten på 5-8 meters djup och är de inte i stöten vägrar de lämna sina ståndplatser och man får dunka dem i huvudet.
Tog ungefär 1 minut med vertikal jigg så satt dagens första gädda vilket snart följdes av några tiil.
 
Nu hade dessutom vinden tilltagit och vridit och kom nu från väst så till slut gick det till och med att lura en med spinn.
 
Men de stora som vi bara såg på lodet de bidade sin tid idag och lät våra förföriska beten vara.
 
Tiden den bara springer iväg när man har kul och snart var det dags att avsluta dagen med ett försök på öring igen. Men nu hade Vattenfall valt att näst intill strypa strömmen så det knappt var styrfart på vattnet.
Men vi gjorde ett försök vid en annan grynna mellan 2 öar där vattnet vid svag ström trycker på lite i varje fall och Udo var stekhet idag så vid första kastet här hade han en torped till öring efter men den blev vettskrämd då den fick syn på båten och tvärvände i en jättevirvel precis då den tänkt att sluka Udos drag.
Detta blev det sista vi såg av öring idag och snart beslutade vi att packa ihop och styra kosan mot rampen men vi kämpade in i det berömda kaklet då vi puttrade framåt i 2,5 knop med några klassiska rapala bakom båten för att in i det sista ge öringen chansen. Men döm om vår förvåning då 2 gäddor hakade på över kullerstensbotten på 2-3 meters djup i nästan 3 knops fart....ja ja vad skall man säga man blir aldrig fullärd inom fiske här skulle inte gäddorna vara nu men det visste väl inte dessa gäddor.
 
 
Vi kan inte annat säga att det blev en väldig lyckad båtpremiär på vårt kära Göta älv detta år.
 
 
 
Simma lugnt mina vänner så ses vi kanske vid ett vatten nära dig.