VM Feeder Portugal 2017 del 1
Nyss hemkommen från ett varmt VM i feeder i Portugal var det så dags att göra en sammanfattning av alla händelser och intryck under denna VM resa. Vi tar det väl från början.
Del 1 Resan ner ett äventyr i sig!
Vi var 4 som åkte med bussen ner som tog alla våra prylar även feeder VM börjar spåra ur och prylhysterin är påtaglig hos många ändå står sig våran utrustning slätt mot toppnationerna där det finns spön i för alla upptänkliga situationer och mer därtill.
Torsdagen den 15/6 startade den drygt 320 mil enkla resan till Portugal och floden Raia där årets VM skulle hållas.
Anders Eriksson kom från Falun med bussen så han hade redan värmt upp med nästan 40 mil innan han hämtade Charles Fasth och mig. Vi stuvade in våra prylar och full fart mot Magnus Andersson som vi skulle möta upp vid Melby Center.
Väl där fick vi vänta en stund och då hann vår kapten Denny Bengtsson dyka upp med lite infopärmar han hade sammanställt åt oss. Denny och Lars-Erik Magnusson vår vice kapten och vår 5e medlem i laget Vince Dowling skulle flyga ner några dagar senare.
Strax var dock Magnus på plats och resan kunde gå vidare mot Vince hem ute på den Skånska landsbygden för upphämtning av hans utrustning.
Vi fick trixa och leta lite men till slut kom vi rätt och ompackning nr 3 kunde börja.
Ingen trodde väl riktigt på det men till slut med gemensamma ansträngningar fick allt plats även hinkarna!
Även feeder utrustning ger full buss nu för tiden.
Nu kunde resan börja på allvar då vi passerade Öresundsbron strax efter 15.30 och lämnade gamla Svedala bakom oss. Färja över till Tyskland och lite välbehövligt intag av kalorier inför den långa resan. Bremen var ettappmål ett där vi gjorde en första övernattning. Kom dit utan minsta missöden vi fick bara ta ett par extra vändor runt kvarteret innan vi hittade infarten till hotellet. I morgon fortsätter resan ytterligare 137 mil skall läggas bakom oss.
Uppladdning på färjan.
Mycket elegant utsikt från hotellet i Bremen, grönt och lummigt i varje fall.
Somnade fint till dånet av lastbilarna från motorvägen.
Fredag 16/6 Upp och iväg 05.45 ingen rast ingen ro. En kopp kaffe sen var vi redo för avfärd. Snabb frukost på ett rastställe strax utanför Bremen där tanten i kassan var hygglig att växla in min jättepåse med euromynt till sedlar som jag inte lyckades bli av med i Serbien och Bulgarien förra året.
Efter frukost var det full fart genom Tyskland som gällde, passerade en bit av Holland och via Belgien sen in i Frankrike i ett nafs. Sedvanliga små felkörningar även med GPS och google map men inget som störde vårat glada humör.
Matpause någonstans i Frankrike runt lunchtid. Det blev 3 lasagne och en biff. Vi hade turen att hitta en riktigt bra restaurang så det smakade utmärkt. Efter detta trevliga stopp började så Frankrikes vägtullar inte så konstigt de har fina vägar när det känns som det är stopp var 100e meter för en vägtull. Kanske liiiite överdriver men många var det.
Vid 16.00 tiden nådde vi Paris och kom lite fel, lite väl nära centrum i rusningstid var ingen höjdare, snigelfart blev det och vesporna yrde om oss som ilskna bålgetingar men med en god portion tålamod löste sig detta med och till slut lossnade det och ytterligare mil kunde lägga bakom oss närmare vårt mål.
Vi nådde dagens etappmål Bordeux runt 22 tiden på kvällen för ytterligare en övernattning på ett Ibis hotell.
Kan redan här och nu säga boka ALDRIG NÅGONSIN ett boende på ett Ibis hotell i Frankrike maken till struligare ställe får man leta efter. Endast ett fåtal i personalen pratade Engelska och om de nu pratade Engelska var kunskapen i nivå med när jag gick i andra klass men så är det ju på många ställen i Frankrike det var inte det värsta utan de hade ju noll koll på bokning om pris, betalning mm mm. Katastrof men nog om det här även det löste sig men om det blev rätt i slutänden vet i gudarna.
Vi fick våra rum till slut ändå och de var ju fina med gemensamt täcke och allt i dubbelsängarna, mysigt värre fråga Anders! Men vi sov bra och var redo att ta oss an sista etappen.
Paris i rusningstrafik. Vi tog ändå den snabba ringleden enligt GPSen!!!!
Pissepausedags någonstans i Frankrike. Jag och Challe undrar om Anders kan släppa ut oss blev några hinklyft under resans gång.
Skål och välkomna till södra Frankrike.
Lördag 17/6 Resan återupptogs runt 06.00 i ett strålande väder som vi skulle få mer än nog av längre fram. Vi hann dock inte så långt innan det var dags för vägtull igen och den sista biten mot Spanien var det nästan löjligt tätt med vägtullar. Frukost intogs på rullande fot idag och milen rasade iväg bakom oss. Redan 08.35 var vi en bra bit in i Spanien. Härlig natur i bergspasset mellan Frankrike och Spanien, grönt och lummigt. Böljande vackert landskap och solen sken på oss från en klarblå himmel såg underbart ut men det var innan vi klev ur bilen och inte fick tillgång till AC. Men snön låg kvar på de högsta bergtopparna. Ps vi hann i alla fall in säkert flera hundra meter in i Spanien innan det var dags för första vägtullen där..
Men många vägtullar är i alla fall = riktigt fina vägar så vi njöt av det fina landskapet som strax förbyttes till rena savannen och med mängder med oändligt stora åkerplättar men inte ett hus i sikte. Troligtvis en riktig storbonde som ägde marken här hade man träffat honom hade han sagt att allt Ni ser här är mitt och det Ni inte ser är mitt det med...
Nära Spanska gränsen. Upp och ner i dal efter dal.
Vi rullade på genom ett soligt Spanien och strax efter 14.00 hade vi nått rättland för resans mål, Portugal.
Vi var lite hungriga så vi stannade på första "bästa" ställe efter gränsen. Här kom första värmechocken vilken vägg som slog emot oss. Välkommen till helvetet kändes det som och lite olustigt som i en Västen film tittade urinvånarna misstänksamt på främlingarna som smög fram på stadens huvudgata i väntan på duellen. Det tilltänkta matstället luktade dessutom magsjuka lång väg så vi beslutade att vara hungriga i några mil till och smög försiktigt iväg från denna byhåla innan duellen var ett faktum.
In i bilens AC igen och lite svalka, nu rullade det på så bra så innan vi viste ordet av var vi framme i Cabeqao och letandet efter vårt boende kunde börja dock efter en pissepause och värmechock nr 2. 45 gr varmt och vindstilla. Här tar det nog eld bara vi pissar på backen nämde Anders föga anade han väl hur rätt han hade även om det nu var ett åskväder som orsakade en av de största och mest tragiska skogsbränder i Portugals historia. En händelse som satte lite sorgekant på dessa mästerskap dock lite underligt att inte en tyst minut för offren genomfördes under tex invigningen.
Vi hittade snart vårt boende efter lite körning fram och tillbaka, trodde vi i varje fall. Men föreståndaren på plats kunde naturligtvis bara sitt modersmål och han var helt oförstående att det var uppgjort att vi skulle betala när vår kapten kom ner med pengarna nästa vecka. Men efter god hjälp av en gäst på hotellet som kunde översätta och några samtal till huvudkontoret så löste sig även detta.
Och efter diverse mer eller mindre avancerade teckenspråksövningar förstod vi att vi skulle följa efter hans bil så han kunde visa oss huset vi skulle bo i.
Huset låg högst uppe på en kulle med utsikt över en fin sjö där vi var och letade först så vi hade rätt från första början. Belåtna med att fått installera oss uppsökte vi den lokala restaurangen som skulle bli en riktig fullträff för oss under veckan.
Första intrycket gav dock samma känsla som den lilla tavernan vid gränsen men när ägarinnan dök upp och visade oss baksidan där själva resturangen låg gav det annat ljud i skällan. riktigt hemtrevligt och vilken superservice vi och de 7 andra lagen som bodde i området fick under veckan.
Vi var ju hungriga fast vi egentligen var många timmar före deras ordinarie middagstid så ordnade ägarinnan till detta familjeföretag en riktig festmåltid till oss i ett nafs.
I väntan på vår första måltid i Portugal.
När vi var mätta och belåtna installerade vi oss i huset vi skulle bo snart kändes det som hemma och vi kunde landa efter den långa resan och de sista förberedelserna inför träningsveckan kunde starta.
Men det fortsätter vi med i morgon då utlovar jag även lite fiskebilder den som väntar på något gott väntar aldrig för länge........