Sköna kvällar vid älven.
På senaste tiden har det blivit mer fiske än skriva om fiske. För faktum är att jag i stort sett fiskat varje dag sedan aprils början. Många frågar mig hur jag orkar fiska så mycket då jag även driver Fiskeshopen på heltid och är typ aldrig ledig. Men återigen, jag måste fiska för att få energi att orka med allt annat i livet. Jag hade antagligen totalt kolapsat om jag inte hade haft mitt fiske att luta mig tillbaka på som ger mig sån livsglädje och energi. Naturens läkekraft är oslagbar och kan kan koppla ihop naturupplevelser tillsammans med sin älskade hobby ja då har livet funnit mening att levas.
Och fiskats har det som sagt gjorts som aldrig förr även om tävlingsfisket nu fått stå tillbaka för allt övrigt fiske men slappna inte av för mycket därute mina kära tävlingsvänner för tävlingsjävulen ligger där och lurar i skoggorna och helt plötsligt kanske Stridhen vaknar igen och hugger som en cobra då får Ni se upp. Men just nu finns inte orken, lusten eller tiden till tävlingsfiske också.
Fast metar gör jag såklart nog mer än de flesta och senaste veckorna har kvällarna nästan till 100% ägnats åt braxen, id och sutare. Till sutarna får vi återkomma följande historia skall ägnas åt försöken efter id och braxen i mitt kära hemmavatten Göta Älv.
Många kvällar bakom spöna har det blivit i hopp om att lura någon av älvens stridbara braxnar. Ja man kan knappast förvänta sig Rögleklass på älvens braxar men sätter min högra hand på att en älvbraxen på 2,5 kg kämpar betydligt bättre än en överviktig sugga från Rögle så kommer nog alltid ranka dessa braxen betydligt högre. Och i mitt hemmavatten får en braxen över 3 kg anses som en jätte och alltid vara målet. Jag kanske är lite annorlunda där men tycker fortfarande det är bra mycket roligare att fiska i okända vatten och sina hemmavatten och där försöka få så stora som möjligt än att åka till "innevatten" och försöka få Sverige stort om Ni förstår vad jag menar.
Våren har ju varit osedvanlig kall och seg. Även nu då vi snart skriver Juni i kalendern undrar man stilla: Var är värmen?? Så många kylslagna kvällar har det blivit. I vanlig ordning satsade jag på en vik nära mig för att få så mycket fisketid som möjligt men det började osedvanligt trögt förutom mörtarna som kastade sig på det mesta som erbjöds. Något var i varje fall fel denna vår då det gällde braxenfisket i älven och på denna plats brukar även fina idar dyka upp men de har lyst med sin frånvaro nu i 2 år på denna sida älven.
Men efter några kvällars mäskning dök de första arga braxenhanarna upp och bjöd upp till härliga figheter på mitt väl infiskade spro medium feederspö. Synd de slutade tillverka dessa fantastiska spön, oslagbara gällande pris o kvalité 699 kr för ett spö som känns som ett 2000 kr ja ibland hittar man guldkorn. Men som mycke annat bra drogs serien in till förmån för s.k utveckling som tyvärr enligt min mening bara ledde till dyrare och sämre då det gäller Spos feederspön. Så nu blir det att titta på Daiwas, Preston, Drennan, D:A:M eller liknande om man vill ha toppgrejor. Men får säga att Okumas Ceymar serie är annars ett väldigt prisvärt alternativ för Er som tänkt Er ge i kast med riktigt feederfiske.
Jag försöker hålla detta fiske så enkelt men effektivt som möjligt. Blandar till 1-2 kg mäsk + lite majs och pellts per tur och startar kvällen med att skjuta ut 10-12 bollar med bellan innan start och sedan bara en liten feeder och fiska ca 5 minuter / utlägg om inget händer. Anledningen till att jag inte mäskar mer vid detta braxenfiske är dels att det är förleksfiske och fortfarnade kallt i vattnet (under 10 gr) så de äter inte så mycket samt mäskar man mycket här invarderas platsen av mörtar. Och bara sparsamt med beten i mäsket vill ha fisken intresserad men de skall i stort bara ha krokbetet att välja på.
Många fina men kalla kvällar har det blivit.
Och till slut lossnade fisket något men inga 3 + pankor denna säsong. Gillar braxenfiske så skall nog försöka tetsa ett "nytt vatten när mig" för mig under årets gång och kanske där överlista en 5 kg + vet att de finns men ack så svåra att överlista men gillar ju utmaningar så sökandet går vidare på hemmaplan snart börjar ju omöjliga uppdraget "hitta eget ruda vatten där jävlarna nappar".
Mer komplicerat än så här behöver det inte vara för att få lite roligt kvällsmete.
Till slut blev dock avsaknandet av id för stor och jag lämnade denna vik åt sitt öde och sökte mig till andra sidan älven för som alltid är väl gräset grönare på andra sidan och just i detta fall stämer det nog. För på denna sida av älven dominerar vegitations rika vikar i stället för sprängstens besatta dito.
Nu förbyttes dock feederfisket till förmån för frilina och flytande bröd men apterar en s.k surfcontroller som flöte och kast tyngd för att kuinna se var tacklet är och lättare kunna kasta ut brödbiten.
Fiske med flytande prylar är nog det mest spännande man kan göra så har full förståelse för att flugfiskare håller torrflugfiske som höjdpunkterna för året.
Vid detta fiske håller jag det om möjligt ännu enklare än braxenfisket, egentligen är en barkis allt man behöver ha med sig som bete och mäsk men tar ändå med lite bottenmäsk och lägger ut lite i min grunda vik för att lämna ett doftspår och om möjligt i varje fall i huvudet ge en lite större förhoppning att iden skall hitta matstället lite kvickare.
Annars är det bara att skjuta ut 5-6 brödbitar och vänta och hoppas man undviker fågelattacker och som genom ett under höll sig Trollhättans bevingade invånare mest på behörigt avstånd under denna lilla idsatsning. Endast några försiktiga försök att knycka mina brödbitar från ett fåtal måsar, änder, kanadagäss och svanar förekom men inte så mycket att det störde nämvärt. Behövde inte ens ta till det gamla beprövade knepet att färga mäskbröt grönt med karamellfärg.
När väl brödbitarna försvunnit på ett eller annat sätt lägger jag ut 5-6 st till och så håller jag på tills man ser en id komma och börja plocka då är det bara att kasta ut sin krok i närheten och i 9 fall av 10 hinner det ofta knappt landa innan iden tar betet. Så när väl fisk dyker upp på arenan är det allt annat än komplicerat fiske. Det svåra är att tajma in mothugget det får inte komma för snabbt innan iden riktigt tagit brödet fullt ut. Men i år var jag 100% ig och lyckades kroka alla idar som kom in och behagade vilja äta från ytan.
Redan under första kvällen var säsongen räddad och jag kunde konstatera att det blev ett nytt pb på id för mig som landade på 2640 gr vilket får ses som godkänt i Göta älv. Nu får jag gå för 3 kg även på id i älven skall inte vara helt omöjligt.
En riktig tjockis som tyngde vågen till 2640 gr tänk om man kunde få en i liknande form med måttet 60 cm kankse en utopi men då skulle t.o.m Svenska rekordet vara i fara....kan det simma ett Svenskt idrekord i Göta älv tro??? Ja det får framtiden utvisa...
Inte lätt ta fina bilder på sig själv när man fort vill få i fisken igen i sitt rätta element men lite foto minnen vill jag allt ha så blir en del konstiga men kul poser, håll till godo!
Körde på med idfisket flera kvällar i rad då vi till slut berikades med lite solsken och näst intill vindstilla kvällar men allt annat än varma. Varje kväll vid hemgång fick jag allt skrapa bort frost från lådor och håv så kanske går vi en ny istid till mötes??
Vårsäsongens sista idfiske fick bli tillsammans med en ny funnen fiskevän nämligen Jezper Ivarsson. Vårt första fiskepass ihop och jag lyckades med uppdraget att guida honom till hans livs första idar på flytande bröd så om braxenfisket gick i moll i år i älven får jag väl ändå säga att idfisket gick i dur.
Jezper med fin Göta älv id. Detta är ju också det roliga med fisket att man träffar likasinnade och kan ha kul tillsammans. Alltid lika roligt att vidga sina vyer och träffa nya fiskekompisar. Ser fram emot många fler trevliga turer med Jezper.
Ja detta var lite vad jag pysslat med senaste tiden fiskemässigt men naturligtvis har jag fiskat ännu mer så det finns fler historier på lut tills dess önskar jag Er alla skitfiske och simma lugnt så ses vi kanske vid ett vatten nära dig!