Lakefiske i månsken, går det?
Ja nu känner jag mig tillräckligt i form igen för att skriva av mig lite efter de senaste jobbiga veckorna.
Far han kämpade tappert men livet rann ur honom och han seglade vidare mot det okända fredagen den 12/3 2021. Klockan 02.05 på natten somnade han in till den eviga vilan. Tyvärr missade jag ögonblicket med 5 minuter men satt med honom en bra stund och önskade god tur på färden och på återseende.
Vila i frid älskade far!
När jag känner mig redo och mogen för det lär jag försöka knåpa ihop en fin hyllningsberättelse om far. Och kommer så småningom dra igång en pimpeltävling till fars minne som jag skissat på ett tag då dagen skulle komma när han lämnade detta jordeliv.
Men är helt övertygad om att far helst skulle se mig bara fortsätta med mitt liv och vara ute på vattnen så mycket det går.
Jag lovade vad som än hände bjuda på ännu en fiskehistoria och naturligtvis har jag en på lut även idag. För några veckor sedan när far fortfarande andades besökte jag och Anders Östebosjön i jakten på en lake. Länge har jag försökt få till ett lakefiske på isen det var alldeles för länge sen sist. Ett riktigt spännande och rofyllt fiske vilket passade alldeles utmärkt nu under rådande omständigheter.
För lake för mig skall helst fiskas från is med pimpelspö i hand och tung stor pirk agnad med fiskbit i andra änden. Till slut föll pusselbitarna på plats och vi kom äntligen iväg mot lakens land. Vi var dock lite fundersamma om isen skulle hålla på denna stora utsatta sjö efter senaste tidens värmebölja. Väl framme kunde vi konstatera att vi hade inte behövt oroa oss för isens vara eller inte. Först fick vi naturligtvis gå och hälsa på markägaren....(konstigt han kände inte riktigt igen mig var ju bara 10 år sedan)....men vi hade ett litet samtal och som vanligt inga problem parkera hos han och gå ned och fiska på "deras" lilla vik.
Vi tog vårt pick och pack och drog ned mot viken med solen sakta dalande mot trädtopparna i väster och månskärvan var redan på väg upp i öster. Naturligtvis hade vi valt en kväll då det var fullmåne.....och alla som tror sig veta något om lakefiske hävdar ju bestämt att vid fullmåne är det knappt någon idé. Men nu var vi här så vi tänkte knappast vända pga gammalt skrock.....eller är det det?
Bara för att vara på den säkra sidan gjordes en snabbkoll av isen i området vi tänkte fiska så vi inte missade eventuellt svagt part innan det blev helt svart ute. Men hela viken höll stabila 25 cm stenhård kärnis så vi kunde känna oss trygga. Än var det lite dagsljus kvar så innan lakespöna apterades hann vi med lite abborrepimpel. Alltid bra försöka hitta lite stim med abborre innan dels som färskt bete men även är det troligt laken står och mumsar småabborre så här strax efter leken.
Isen lite blöt efter solens starka strålar under dagen men ännu av prima kvalité.
Efter lite sökande fann vi snart mängder med småabborre lite som väntat mitt emellan de två stora grynnorna som huserar i denna vik. Men de något större som normalt brukar dunka på höll sig precis som de gjort hela vintern för min del på behörigt avstånd. Men idag var det ju inte storabborre som hägrade utan laken. Senaste turen på denna fläck då det begav sig var ju inte annat än succé med 15 landade lakar på 2 personer med några över 4 kg som toppfiskar. Så förväntningarna var ju skyhöga trots fullmåne.
Efter att petat upp drygt 50 småabborrar var det dags att sätta igång med lakedunkandet. De gamla hederliga ombyggda ABU pimpel 2 hade dammats av och plastrosetten var på plats ovan pirken så nu skulle de tas som i fornstora dar.
Solen dalade sakta men säkert och laketimmen var slagen.
Anders kör lite modernare än mig med multirulle och ismetespö när han dunkar pirk efter lake.
Fisketekniken är egentligen ganska simpel på med en hyfsat stor tung pirk 50-100 gr och agna den med valfri fiskbit och dunka den i botten i en oregelbunden takt.
Gärna lite lys på pirken eller fiska med ett stort jigghuvud. Jag hade som alltid ett spö med mig apterat med min sista av D:A:Ms självlysande jigghuvud på 80 gr avsedda för torskfiske och lake är ju den enda sötvattenslevande torskfisken så det lämpar sig ypperligt.
Redo för stordåd och viktigaste av allt termosen rejält fylld med kaffe!
Anders ville gärna ha lite ismetespön ute...men jag är skeptisk.....
Standardupptacklingen för lakepimpel för mig.
Mörkret föll och spänningen steg men lakenappen uteblev och snart tändes en rejäl lampa i öster. Månen på väg att lysa upp himlen nästan värre än solen. Anders trodde först att någon tänt ytterbelysningen på ett hus på bergets topp men det var månen.
Och alla förståsigpåare verkade få rätt. Vi bytte hål och fiskade på efter alla konstens regler men laken lyste med sin frånvaro lika hårt som månen lyste på himlen......ja ja tråkigare kan man ha än att sitta och mysa ute på blankisen i månens sken och samtala om allt mellan himmel och jord i väntan på napp.
Men skam den som ger sig.....laddade upp det självlysande jigghuvudet i pannlampans sken och släppte ned det de 9 meterna till botten och tog fram kvällens sista köttbullemacka och hällde upp sista koppen rykande kaffe. Och se hann knappt ta första tuggan på mackan så dunkade det till där nere helt plötsligt som om det kom från ingenstrans. Men oturen fortsätter grina mig i ansikten denna vinter det vill sig bara inte så denna lake behagade helt oförklarligt bara att stiga av 1,5 meter under isen......Bara att kasta in handuken och erkänna sig besegrad för första gången i mitt liv lämnar jag ett lakefiskepass från isen utan att landa en lake ovan isen men hade en på i varje fall så där är man fortfarande 100%ig. Får dem att hugga trots allt åtminstone 1 styck trots fullmånens sken.
Nu hoppas jag inte det dröjer runt 10 år till innan man får chans på nästa laketur från is.
Fullmånen besegrade oss denna gång så svaret på frågan i rubriken får bli: Nä det gick inte!!!
Simma lugnt och ta väl vara på Er tänk på att vi bara har ett liv sov inte bort det i soffan där hemma utan ge Er ut i vår underbara natur och upplev istället!
Så ses vi vid ett vatten nära dig!