Förbannelse 1 bruten!
I söndags blev det åter chans till lite färna fiske. Börjar mer och mer svänga tillbaka till detta stillsamma metet i sakta mak med lätt utrustning smygande längs en å. Har tappat lite av mitt gamla tävlingsug men det kanske kommer tillbaka men några tävlingar lär det ju bli. Fast nu var det åter dags att bege sig till Dalslands lite mer bortglömda åar i jakten på den efterlängtade färnan över 2 kg.
Jag och min nya följeslagare Jan Johansson begav oss iväg mitt på dagen då jobb och annat otyg satte stopp för tidigare avfärd. I dag mötte oss minst sagt en vindpinad Dalslands slätt. Dammet yrde på åkrarna efter böndernas harvar som gick varma denna söndag och sågspånet flög i högan sky vid kvarnen vi hade tänkt starta vid. Planen idag var att fiska av denna å hetare ställen under ca 4 timmar för att sedan åka och reka o fiska resten av kvällen vid helt otrampade åsträckor (vad vi trodde var otrampad mark alltså). I dag fiskade vi oss i ganska snabb takt nedströms och beatde av den ena ståndplatsen efter den andra och precis som vanligt för min del nappade det en färna här och var fast av mindre kaliber i vanlig ordning. Men skam den som ger sig söker 1000 gånger hellre i dessa mer eller mindre okända vattendrag än sätter mig och häckar vid ett mer känt vatten bara därför att. När vi till slut nådde det stället som gav bäst sist blåste det så mycket här att vindsnurran riskerade att välta omkull så få ut ett trottingtackel till andra sidan under trädgrenarna som var så effektivt senast var bara att glömma nu. Fick bli lite bottenmete här i stömkanten men bara björknor i parti och minut vad man än betade med. Verkade dock älska ostpasta mer än något annat.
Nu när vattnet börjar bli varmare kör jag inte så mycket med feeder o mäsk, drar mest in oönskade firrar, utan vandrar ännu mer max 15-30 minuter på var plats om ingen färna visar intresse. Sitta o nöta för att man tror en jätte står o lurar på en viss plats inget för mig.
Så när björknorna dominerade här idag var det bara att vandra tillbaka och avsluta där vi började och nu var förhållandena bättre i översta höljan, då kvarn ägaren valt att starta "rätt" turbin. Och färnorna hade varit snälla och ställt in sig i ledet. På 30 minuter tar vi i snabb takt 3 var i fint stridbart skick innan jag äntligen får ett lite bättre drag i prylarna på världens mest klassiska färna bete, barkis! Och så helt plötsligt låg den där min första färna över 2 kg, hur svårt skall det vara egentligen? Har ju fiskat färna bara i en sådär 35 år så det var väl dags nu. I ärlighetens namn har man väl inte lagt sjuka mängder tid men ändå. Kan detta ha varit proppen ur, framtiden får utvisa kanske kan bli en specimen metare av mig också, vem vet.
Dagen började som vanligt, fisk får man men ingen 2a i kolumn ett på vågen.
Men så stämde plötsligt allt och de växte lite grann...
Även janne fick en rolig halvtimme. Ena stridbara färnan efter den andra.
Och till slut stod det en 2a i kolumn ett på vågen knappt man trodde det var sant. Nu tror jag jag skippar 2,5 kgs gränsen och går direkt på 3kg😂. Skämt och sido skall fortsätta mina vandringar längs våra mindre vattendrag där ute i de mörkaste skogarna i jakten på fiskar som kanske aldrig sett en krok. Den som söker han finner för att följa John och besöka vatten såsom tex Flian för färna o id och Rögle dammar för braxen, Antorpa för sutare, Kalmar sund för borre osv där specimensvärmen drar fram ja det betackar jag mig för. Högaktar alla som orkar med detta varje år i jakt på grammen men helt verklighetsfrämmande för mig. Vill jag sitta o trängas med likasinnande ja då har jag mitt tävlingsmete. När jag fuskar med lite specimen ja då vill jag nog vara så ensam det bara går jag, mitt spö och mina tankar...
Nöjda med vad denna lilla å gett oss idag begav vi oss till nya jaktmarker men döm av vår förvåning då vi fann hela 3 andra metare vid nästa stopp som vi trodde var i stort sett otrampade marker men den berömda djungeltrumman har ju ekat över nejden och skvallrat om en färna på runt 2,8 kg från dessa trakter så helt förvånad blev man kanske inte ändå. Vi drog oss ännu lite mer norröver istället här var det för trångt......
Hittade till slut lite roliga strömkanter o andra intressanta tänkta ståndplatser men inte ett pet, så här långt upp i vattensystemet finns inte många färnor men får man någon här kan det ju vara ännu en 2a och kanske väl det för den lycklige. tyvärr blev det inget mer liv för oss men alltid lika kul att se vad som finns bakom nästa krök där man åtminstone själv aldrig strövat fram. Nästa gång får det dock bli ett gammalt kärt återseende i dessa trakter där jag är i stort sett säker ingen fiskat på de senaste 10-15 åren då djungeltrumman inte funkat här......Vad det kommer ge jag det återstår att se.
Vi betade av åtskiljliga tänkta heta platser efter flytten till ny å men endast ett misstänkt färna napp och en gädda som ville försöka på sig att äta feeder var det närmaste vi kom fisk efter platsbytet. Men nog såg det vrålhett ut på några ställen, vi kommer igen.
Nu närmast stundar dock årets första metetävling för min del. Vår egna Västra meteserie drar i gång traditionsenligt i Lidan, dammade av take a partet i går och bytte elastic i topparna för braxen köttning i Lidan men förhands infon skvallrar om sjuka mängder löja.......nja inte riktigt vad jag känner för nu, kämpa med löjpiskan i 4 timmar. Får se vad som faller mig i smaken försöka fiska det jag tycker är roligt och få en hedersam 5e plats eller återigen underkasta mig löjslitet och kämpa om segern. Men mycket kan hända med vattnet innan onsdag, får lita på min Lidan rutin och se om den är lika snäll emot mig som den brukar vara o braxen står på kö på min plats, ja försöka duger......
Sköt om Er så ses vi vid ett vatten nära dig!