Nöjespimpeltur i finväder.

Återigen lyckades man pricka in en fantastisk fin helg. Vet inte vad för gott man gjort för att belönas av Moder Jords trevligaste humör. Men faktum är att detta år har ju börjat oförskämt bra vädermässigt just på helgerna den ena solskenshistorian efter den andra. Och denna helg var inget undantag. Samt att Farbror Frost och Kung Bore verkar äntligen ha hittat ett samarbete som fungerar och även givit oss i Västra Sverige otroligt fina isar att vara på. Men jag måste återigen skjuta in ett varningens finger för dem som verkar tro att det bara är att gå på där ute på isen. Återigen skedde ett tillbud denna vecka med en nära döden upplevelse. Vilket känns helt onödigt. Isen är inte tjockare än sin svagaste punkt. Höga vattenflöden, starka vindar som ger råkar och andra omständigheter påverkar även den starkaste is. Så återigen bär ALLTID isdubbar, ha sällskap och framförallt använd sunt förnuft.
 
I söndags samlade vi det gamla gänget och fyllde en bil för att försöka ge storabborren en match. Dilemmat nu är ju att isen ligger på alla sjöar så det kan bli svårt att välja. Älskar ju Dalsland så dit fick det bli men där har man en sisådär 1000 sjöar att välja på. Denna gång föll valet på en av de medelstora sjöarna som vi bara tidigare besökt i sydänden. Men ryktet skvallrade om att ville man ha stora skulle man satsa på den mellersta eller norra delen. Sagt och gjort dit fick det bli, efter lite letande fann vi en lämplig plats att ställa bilen på. Efter att fiskekort inhandlats och isdubbar tagits på runt halsen bar det ut på den gnistrande inbjudande isen som var varvad med blanka partier och däremellan hårt packad snö som gjorde det oerhört lättgått. Efter provborrning kunde vi konstatera att isen låg på betryggande 40 cm men även här fanns det öppna partier vid inlopp, som sagt tänk på vad Ni gör därute på isen!
 
Vi hade studerat djupkarta innan och valet föll på att börja fiska av några grynnor och runt en ö. Ryktet hade talat om chans till kiloplussare vid grynnorna norr om öarna, därför gjorde vi tvärt om och började syd om öarna!
 
 
Tidigare besök i sydänden av denna sjö har givit det bästa fisket runt 7-9 meter. Där vi började idag var det ca 4 meter och tomt på fisk. Efter några tomhål nådde vi första grynnan och efter att ha borrat mig ut mot djupare vatten och till slut nått de magiska 7 meterna, stramade det till och nollan var spräckt. En fin start en på 550 gr satt i linänden och fick snart simma tillbaka efter en snabb vägning då vi i vanlig ordning körde en liten tävling. 20 kr för största abborre. Alltid lite extra krydda och sporre med en liten insats. Nu trodde man det skulle bli åka av men ack nej. Visst fick vi alla lite borre till i detta område men de övriga var max 100 gram. Så vi sökte vidare över isvidderna. Men nu hade vi kommit in i ett parti med slätare botten än ett välpolerat dansgolv. Ingen struktur what so ever! Borra i blankfläckar var det enda som kunde locka lite fisk med mer ljusnedsläpp men bomhål lades på bomhål. Tills jag nådde en gammal råk som hade fryst igen. Här dunkade det på ett antal hektosar på min vertikalpirk apterad med enkelkrok och 2 abborreögon.
 
Första fisken för dagen 550 gr
 
När jag satt och drog som bäst och skulle hiva upp ännu en borre, rasslade det bara till under isen och en svart skugga attackerade från höger och så satt jag där med en linstump i handen och knappt fattade vad som hände. Tittade ner i hålet och där försvann abborren och min pirk i käften på en gädda. Ja så kan det gå när haspen inte är på!
 
Efter den sedvanliga svordomsramsan var det bara att ta fram ett annat spö, hänga på nya abborreögon och köra vidare. Blev några förskrämda stackare till i detta område och jag passade även på att trösta mig med en korvmacka och lite kaffe och lite insupande av atmosfären och lite solbadande. För nu stod solen högt på himlen och stekte på som aldrig förr så varför inte passa på att bara njuta lite. Då dök Lucas upp som gubben i lådan. Han hade tagit sovmorgon men sökt upp oss och till slut fann han mig ute på isen. Det gjorde även en liten trevlig vovve som kom och besökte oss en liten stund och förgyllde tillvaron innan vovven stillat sin nyfikenhet och satte full fart över isen tillbaka till sitt eget hem (antar jag). 
Nyfiken vovve på besök, försökte flera gånger fråga om vovvens namn men hunden valde att tiga om det.
 
Jag och Lucas drog norrut över isen mot de andra som nu sökt sig norr om mot de på förhand omtalade grynnorna. Efter x antal fruktlösa pimpelhål strålade jag samman med Gunter som såg uppgiven ut. Men han kunde förtälja att både Mattsson och Janne hade tagit några skapliga på kanten till grynnan och vi hade fått en ny ledare i kampen om tjugan. Mattsson hade fått en på 760 gr.
 
Då ser vi Janne sitta och hala lite försiktigare och upp kommer det en ny fisk som går till vägning, demostrativt håller Janne upp den och på 500 meters håll fattar vi att vi fått ännu en ny ledare. Typiskt det börjar hända saker så fort jag lämnat det området grymtade Gunter.
 
Jag, Lucas och Gunter sökte oss därför till de andra och Janne förkunnade att borren vägde 1100 gr och att han tappat en till i samma klass och både han och Mattsson fått fler till runt 500 gr. Redan i mitt första hål på kanten mot denna grynna började en lustiger dans med fiskar i 200-500 grams klassen och en kort men intensiv napprusch gav mig fiskar upp till 575 gr men där stannade det för mig. Gunter fick även han vara med i racet då han strategiskt skar av min linje. Men lika plötsligt som det satte i gång lika plötsligt stannade det av och lugnet belägrade sig över isvidderna igen.
Återigen fick jag nöja mig med halva kilosar. Men skam den som ger sig!
 
Vi spred åter ut oss runt grynnan och fick lite ströare här och var och så helt plötsligt hittade vi nappvillig fisk igen men denna gång mestadels de mindre mellan 50-150 gr men både jag och Janne satt och drog för fulla muggar medans Gunter satt och kliade sig i huvudet och undrade vad han gjorde för fel. 
 
Men mitt i mitt bästa hål för dagen när jag körde lite ståpimpel för att skona ryggen en stund hojtade Gunter till att det var bättre fisk på gång, efter att ha missat två bättre hugg satt den på tredje gången gillt. Och efter en kort men rättvis kamp som Gunter gick segrande ur kom så fisken upp mot hålet. Den förväntade storabborren visade sig dock ha kamoflerat sig väl och väl uppe på isen, ropade Gunter till: -Titta vad jag fått, en Röding!!
 
Ja minsann visst hade Gunter fått en röding vilket vad vi vet inte skall finnas i denna sjö men överraskningarnas tid är tydligen inte förbi. Dagens ovanligaste fisk måste väl åtminstone vara värd minst 500 kr tyckte Gunter men nu var ju inte det vi tävlade om så kampen om tjugan gick vidare med Janne hittills ohotad på tronen.
 
Gunter gjorde det omöjliga möjligt, fick en röding där de inte skall existera. Men som Gunter sa är man expert så är man!
 
Efter denna sensation infall sig lugnet och fikapauserna avlöste varandra och vi skingrades på isen. I hopp om att hitta nya jaktmarker. Lucas kämpade på lite syd om grynnan och när de andra försvunnit utom synhåll passade Lucas på att hala upp en kilos och strax därefter ytterligare en men efter nogrann vägning kunde vi konstatera att de inte riktigt nådde upp till 1100 gr utan strax under så Jannes ledning var bara lite hotad.
 
Våran otroligt duktiga "junior" Lucas som vinner tävling efter tävling visar att han även behärskar storabborre pimpel i rask takt blev det 2 kiloplussare. Förlåt Lucas att vi kallar dig "junior" fast du passerat 20 års strecket men i våra ögon kommer du alltid vara junior, så är det bara. Men en djävel på att pimpla det är du!
 
Efter att vi återutsatt Lucas fiskar drog jag vidare mot de övriga medans Lucas kämpade på runt grynnan resten av dagen. När jag väl kom fram till de övriga kunde bara Janne förkunna att spiken i kistan var inslagen då han landat ännu en på ca 1100 gr. Gunter som hade vågen var lite väl långt borta så Janne släppte tillbaka den ovägd så vi kanske skulle ha en liten chans då den var minst lika stor som den förra, troligtvis lite större. Men Janne ödmjuk som han är ville ju inte förnedra oss övriga totalt. Så kampen gick vidare men hur vi än försökte denna dag blev det bara några enstaka till på max 200 gr för detta goa gäng idag.
 
När solen började dala förbi trädtopparna kastade vi in handduken för idag och lämnade Lucas åt sitt öde där ute på isen. Vi andra tackade sjön för visat intresse och drog hemåt efter en alldeles underbar dag på isen. Nu fick man ny energi för att klara ännu en arbetsvecka. På väg hem kunde vi inte hålla oss utan skickade meddelande till Lucas om hur det gick i skymningen. Jodå visst hade "junioren" slagit till med att få igång fisket riktigt bra igen men ingen större än Jannes men väl ännu en till på 900 gr och dagen avslutade med ännu en överraskning. Lucas hade fått ett riktigt vrålhugg efterföljt av en 10 meters rusning och efter en hård och brutal kamp kikade en regnbåge på 3825 gr upp ur hålet. Ja detta var verkligen överraskningarnas sjö.
 
Och riktigt roligt när ett rykte stämmer, gå till grynnorna norr om öarna så får Ni kilosplussare! I bland lönar det sig att lyssna på rykten.
 
All fisk över 500 gr släpptes varsamt tillbaka idag men även denna dag kunde jag inte hålla mig från att ta med lite matfisk hem. Snart blir man väl kvicksilverförgiftad av all abborre man äter. Men det är för gott för att låta bli.
 
Även i lördags blev det allt pimpelfiske efter stängningsdags. Jag och far gav återigen Öresjö cansen att visa vad den går för en lördagseftermiddag. Men det enda som var bra denna sena eftermiddag var isen och vädret om man bortser från den ihållande isande nordanvinden. Men i lä värmde solen både kropp och själ och gav åtminstone far en rejäl dos med livskraft!
 
Underbart fina förhållande på Öresjö i lördags men ack så dåligt fiske. Vad har hänt med sjön i år? 13-5 blev det till mig denna eftermiddag men då ingen över 100 gr. Visserligen har det kommit upp ett litet antal dryga kilosar i år från Öresjö men i övrigt har det varit katastrof, det nappar ju (nästan) inte!!
 
Däremot har mängder med råkar slagit upp så se upp för dessa!
 
Och isen har rört sig rejält och Moser Jord får vis upp sina krafter. Men i övrigt kanonfin is på 17-25 cm.
 
Inte trodde man skulle få läsa av minus 11,8 grader på mätaren den 18 mars. Men jag tackar och tar emot, lutar åt pimpelfiske åtminstone ett par veckor till och då kanske den sitter där den efterlängtade 1,5 kgs + borren. Den som lever får se.
 
Det var allt jag hade att bjuda på idag, sköt om Er så ses vi på en is nära dig!