Nya sjöar, nya besvikelser.

Man hör ju så mycket rykten här i fiskesvängen om det ena supervattnet efter det andra. Och just i söndags kom vi äntligen i väg för att testa av ett rykte som sa något om lättfiskade Rudor i massor i åtminstone kilosklassen.
Så man blir ju taggad till upp över öronen när man äntligen får möjligheten att doppa sina beten i ett nytt vatten som verkar kunna ha lite potential. För Ruda står högt på önskelistan för det var nog 20 år sedan jag hade möjligheten att hinna med lite Rudafiske. Då med ett väldigt lyckat resultat. Så jag hoppades takterna skulle sitta i och man skulle kunna lura några stycken. Nu när vi hade hittat ett "lättfiskat" Rudavatten. För de fåtaliga ställen som håller Ruda i vårat område kräver ju fiske mitt på natten för att ge något och jag känner att den tiden är förbi när man orkar titta på ett lysflöte hela natten och sedan jobba 8 -10 timmar nästa dag.
Men i detta "nya" supervatten skulle det ju vara så lätt att några timmar på kvällen skulle räcka.
Vi anlände till sjön i god tid innan hetaste tiden skulle infalla sig. 3 män med all upptänklig utrustning staplade över kalhygget med spänd förväntan i blick på vad som komma skulle. Markägaren hade givit oss tillstånd att fiska i sjön så mycket vi ville mot att Ni tar väl inte upp för mycket fisk! Det kravet skulle vi nog kunna tillgodose eftersom vi släpper i allt. Han hade varnat oss för gungflyt runt sjön så vi var förberedda för värsta senariot med räddningslinor och hela kittet för gungfly skall man inte leka med. Har varit riktigt illa ute några gånger då man trampat ner i "bottenlösa hål" och i sådana vill man ju inte hamna och dyka upp i Kina. Så vi tog det osäkra före det säkra. Nu skulle det visa sig att det var lugna gatan med den biten. Det var t.o.m så att lågskor nästan hade funkat så där oroade vi oss i onödan. Väl framme gjorde vi väl grundfel 1A. Vi var så kåta på att börja fiska så vi tog första bästa ställe som såg det minsta Ruda aktigt ut. Att gå runt och reka lite först och loda lite ställen hade väl varit en bra idé. Så långt tänkte inte vi utan vi valde var sitt swim och tacklade upp. Jag körde t.p och Stefan och Marcus matchmete. Allt var anpassat efter Ruda in i minsta detalj med små känsliga flöten och väl balanserade tackel. Vi konstaterade snart att här var det grunt. Djupet i sjön inne vid land och 20 meter ut var nästan detsamma ca 30-60 cm djupt eller kanske jag skall säga grunt. För Ruda skall det ju inte spela någon större roll då man kan få dem på nästan inget vatten alls och väldigt strandnära intill kolvass och nate.
Men för självförtroendets skull vill man ju ha lite vatten att fiska i. Hittade en naturlig liten lucka intill vassen där det var 50 cm djupt alldeles utanför land. Här fick det bli. I med lite majs och på med majs maggot. Doppade i och vips försvann flötet. Va talade ryktet sanning var det så enkelt men nej det var en hektos mört. Sedan avlöste microbmörtar varandra och även Stefan hade napp oavbrutet av småmört. För Marcus var det lugnt. Han satsade på stort bete 3 majskorn och det lät mörten bli i varje fall. All annan fisk också skulle det visa sig förutom en glupsk mört.
Timmarna gick och åskan mullrade bortåt horisonten och gjorde himlen riktigt hotfull men regnet uteblev och Rudorna likaså.
Till slut kom vi på att det vore kanske bra att reka lite så här första gången vid ett nytt vatten. Sagt och gjort vi tog en promenad längs stranden. Efter bara ett par hundra meter hittade vi en gammal övergiven plats som tydligt visade att här hade "storfiskarna" suttit förr. Stefan bytte till detta swim som dessutom var lite djupare (70cm). Jag bytte till en plats med väldigt mycket kolvass som enligt utsago från rutinerade Rudametare skall älskas av denna fisk. Marcus satt kvar då hans peg var riktigt gullig och det luktade Ruda lång väg.
Mörkret började närma sig och skyndades på av att himlen öppnade sig en stund och gjorde oss så där lite mysigt fuktiga då alla väderappar hade visat strålande solsken hade ju utrustningen bantas ner så några regnkläder fanns inte att tillgå. Men det sprack snart upp igen och nu djädrar skulle väl Rudorna vakna. Både mörkrets inbrott och avklarad regnskur, vad kunde gå fel. Ja typ allt för hur vi än försökte såg vi inte skymten av någon Ruda i denna pöl på hela kvällen. Troligtvis om det nu finns Ruda kvar har vi hittat ännu ett vatten där de bara nappar mitt i natten för i dag bröt vi vid 23-tiden.
Vi får väl offra en natts sömn för man kan ju inte döma ett vatten efter bara ett kort pass. Men att man aldrig skall lyckas pricka rätt på något av alla dessa rykten man hör utan det blev ännu en besvikelse.
Men skam den som ger sig, påt igen. ( Eller så var det så enkelt att vi helt enkelt suger på Rudamete).
Nog borde det kunnat funnits Ruda här?
Marcus i vassen!
Lite naturupplevelser i varje fall i form av hotfulla åskmoln. Och en och annan älg som brölade i skogen.
Men det blev inte värre än en liten skur med efterföljande regnbåge. Det kanske är vid regnbågens slut man finner Rudan. Nä just det där finns ju bara en kruka med guld.
Nya peggen gav nada Ruda den med. 25 mörtar och några abborrar och en jädra massa pillenapp från microbmörtar senare gav vi upp. Nya tag en annan dag/ natt.
 
Lördagens abborrefiske gav något mer även om det var segt då med i värmen men i slutet av kvällen lyckades Stefan och jag nosa fram ett stim med huggvilliga borrar uppemot halvkilot. Inte mycket att orda om men ett riktigt trevligt sommarnöje i varje fall.
Riktigt semesterfiske, sol, vinstilla och ett spö i hand.
Och i bland nappar det t.o.m.
Framåt kvällen kom även borarna igång något men ingen 1,5 kgs denna gång heller men så lätt ger jag mig inte. Har jag väntat i 44 år på en 1,5 kgs så kan jag vänta ett tag till.
 
Det var allt för denna gång sköt om Er fiskevänner så ses vi vid vattnen.
 
 
 
 
#1 - - Lennart Larsson:

Du är inte ensam om att inte nått 1,5kg gränsen, 1310g är mitt pers

Svar: Vi borde vara värda en större snart efter alla dessa år i abborrefiskets tjänst! Fortsatt skitfiske på dig!
fiskeshopen.blogg.se