Värmland gånger två.
Efter premiärturen förra helgen var ju suget efter mer ispimpel rejält uppe i varv. Så det fanns inget annat att göra än att åter fylla en bil med pimpelnördar och bege sig uppåt Värmland. För vädergubbarna kunde ju som väntat inte hålla vad de hade lovat. De utlovade 10-15 minusgraderna i våra trakter blev i verkligheten allt från några plusgrader till några enstaka förskrämda minusgrader.
I lördags hade vi förhoppningar dock om att inte riktigt behöva åka lika långt som sist. Vi hade siktet inställt på en av Värmlands bättre storabborrsjöar för 1,5 kgsen hägrar ju där borte i horisonten. Men väl framme vid tilltänkta sjön kunde vi bara konstatera att inte ens här hade Kung Bore varit tillräckligt på tårna och fixat säker is.
Efter en provborrning som visade 8 cm ihopfrysen snöis inne vid kanten och det såg betydligt sämre ut bara en liten bit från stranden beslöt vi att leta vidare. Vi drog vidare upp på högre höjder och strax fann vi gångbar is. Här hade isen liggat betydligt längre då nysnön inte blött igenom utan låg vit och fin över hela isen. Men som vanligt tog vi det varligt när vi äntrade isen men kunde snart konstatera att den låg på trygga 14-20 cm.
Fisket kunde ta sin början i för dagen ett strålande vinterväder. Sol, 5 minusgrader och tack vare skogen helt vindstilla på denna tjärn. Men fisket var allt annat än bra. Jag lyckades få 2 abborrar här och Sten och Lucas fick var sin. Efter att ha gått varvet runt på tjärnen insåg vi att här fanns inte mycket att hämta.
Men vi fick ändå vara med om ett rolig naturupplevelse. En i stort sett tam och väldigt nyfiken talgoxe förgyllde dagen. Talgoxen undersökte nogrannt vare skrymsle och vrå både på oss och i våra skryllor. Han fick lite magottar men var nog mer sugen på frön. Då det inte nappade här bytte vi till en annan närliggande tjärn eller vi får nog kalla den för sjö för den var betydligt större men isen lika bra och här nappade det för mig direkt men det avtog snart och återgick till riktigt surfiske. Men vår nya vän talgoxen sökte även upp oss här och livade upp stämningen.
Vi höll dagen ut i det vackra vintervädret men fisken ville inte riktigt men jag blev bäst i bilen i varje fall med mina hårt ihopkämpande 13 abborrar!
Nu återstod bara resan hem och ladda för morgondagen och årets första pimpeltävling. Mer om den efter lite bilder från lördagens finväderstur.
Tittut sa talgoxen, dagens höjdpunkt.
Solen kommer inte högt upp nu på dagarna detta kortet taget strax innan 12.00. Men likväl var solen väldigt välkommen då den varit täckt av moln i flera veckor men nu fick man åter se att den faktiskt fortfarande var där uppe på himlen.
Även om isen är tjock gäller det som alltid att vara uppmärksam. De höga flödena som rått i bäckar och åar den senaste tiden gör att minsta lilla tillrinning till sjöarna skapar stora vakar långt ut i sjön. Håll rejält avstånd från alla inlopp så är det lugna puckar.
Så kom söndagen den 7/1 och det var äntligen dags att åter mäta sina krafter med andra pimpelfiskare. Säsongens första tävling hägrade. SFK Trekroken arrangerade idag på Humsjön så dit gick våran bil idag. Efter en liten seg start på morgonen då vår chafför Lucas tog lite extra sovmorgon kom vi ändå i väg i så god tid att obligatoriska stoppet i Säffle hanns med och Sten fick sitt kaffe.
Väl framme hälsade SFK Trekroken i vanlig ordning oss välkomna med öppna famnen. En kylslagen morgon mötte oss men solen orkade återigen visa sig åtmionstone till en början.
Har varit på Humsjön en gång tidigare men det var för 20 år sedan. Då blev jag 2a och jag hade en viss tanke att gå dit jag slutade för 20 år sedan. Man har hela sjön att välja på men på något konstigt sätt drogs man ändå dit man fick fisk på senast fast det var för 20 år sedan. Men sjön är ju relativt liten så om det skulle bli aktuellt var det ju lätt att byta område under dagen om det visade sig att de skulle sitta och hala på annat ställe på sjön.
20 cm blankis med några enstaka små snöfläckar mötte oss idag då vi äntrade isen och mitt första hål blev alltså där jag slutade för 20 år sedan och se jag fick en i första hålet och en i andra och i 4e fick man till och med fler än en. Hålen började ge 5-10 småabborrar vardera och det kändes riktigt bra. Djupet var ca 7 meter vilket passar mig mycket bra. Men förbannelsen som klev över mig för 20 år sedan fanns kvar på Humsjön nämligen dessa ständiga gäddattacker. När jag drog som bäst i ett hål dunkade första gäddan på och den följdes av ytterligar 2 i samma hål!!!! Snacka om att locka in gäddstim. Detta ledde naturligtvis till att abborren var som bortblåst. Inte ett napp på 10 hål. Så jag sökte mig något tillbaka mot starten men inte ett pet i prylarna förutom ytterligare en gädda så klart. För Er som inte är så insatta så räknas ju inte gädda utan endast abborre på tävling därav denna besvikelse då man krokar gädda stup i kvarten.
Men jag skakade av mig detta och korsade isen tvärs över till andra sidan där Lucas satt. Här var vattnet något grumligare men det hade inte hindrat Lucas från att fått helt Ok i starten och när jag kom fram fick jag 5 snabba men sedan var det stopp. Just då missade Lucas en jätte som inte gick upp genom 115 mm hålet utan satt som en propp och när han körde ned handen för att greppa abborren slet den sig, osis men sånt som händer.
Fick själv endast en miniabborre till här och beslöt mig vandra tillbaka dit jag började nu kanske gäddorna lugnat ned sig och abborrarna fått tid att samla sig igen. Mötte också Tarmo som också var ute och spatserade. Han kom från sydänden och hade bara fått 10 abborrar. Då tänkte jag att har en så duktig pimplare som Tarmo inte fått mer och dessutom lämnat det området var det ju ingen idé att söka sig dit utan bara fortsätta jobba på där jag började.
Testade av de gamla hålen först och fick ett par sökte mig sedan ännu mer norrut på oborrad yta och då träffade jag rätt igen och återigen fick man 2-10 abborrar per hål. Fast en hel del bomhål emellanåt blev det naturligtvis också.
När det återstod ungefär en timme kom Sten lunkande och kunde förtälja om oerhört segt fiske själv hade han bara fått 12 små men Pontus hade fått en halvkilos och ett 20 tal småttingar. Ja då kanske man låg rätt bra till så det var bara att fortsätta med vad man höll på med. Efter ytterligare 40 minuter dök även Pontus upp men då kunde han berätta för oss att Sten skulle aldrig ha lämnat Pontus ensam för bara strax efteråt hade Pontus gått på ett jättestim med fina abborrar med topp på ca 700 gr. Ca 4 kg med fin abborre i ett hål hade Pontus lirkat upp. En riktig lyckoträff för runt om var det tomt men Pontus fortsatte att dra när han kom till mig. Så chansen att gå i fatt hans vikt var minimal. Och när Karl sköt slutskottet gratulerade jag Pontus till segern för jag lovade att äta upp min mössa om hans påse inte skulle räcka till seger idag. Har aldrig hört under modern tid att segervikten på Humsjön varit över 5,5 kg som Pontus hade då han bottnade min medhavda 5kgs super samson våg. Men man vet ju aldrig. Men jag SLAPP att äta upp min mössa.
Pontus tog en överlägsen seger för det var nämligen så att mina 89 abborrar som vägde 2197 gr räckte till en 2a plats och dessutom tog Lucas 3e platsen. Storslam för våran klubb FK TOPP alltså. Nja inte riktigt Sten svek och undvek sista platsen med en hårsmån.
Återigen 2a på Humsjön alltså inte hänt mycket på 20 år allt var sig likt på Humsjön. Men den långa resan hem gick väldigt lätt med bara glada miner efter en sådan här triumph. Sten kommer nog igen han hade ju tyvärr tappat två stora som annars kanske hade räckt till en 3e plats men som alla vet tappade fiskar räknas ju ej.
Återigen redo för resa till Värmland
Utgång och som vanligt driftade de lärde om var man skulle ta vägen på sjön. Vi såg ut att gå mot ännu en strålande dag men solen täcktes snart tyvärr av molnen och vinden tog i något men som tur var var vi inte idag i närheten av att drabbas av stormen som de mer norrut i vårt avlånga land led av denna söndag.
Startskottet går och första hålet borras för dagen.
Likt som för 20 år sedan förföljer Humsjöns gäddor mig.
Men hårt slit belönar sig efter ivrigt letande över isvidderna hittade jag 89 abborrar som räckte till en 2a plats.
Men mot min lärjunge Pontus Derhag stod man sig slätt. Likt en jedi har nu lärjungen blivit mästare, Grattis!
Prisutdelning pågår.
Och det blev ju till slut ett minst sagt lyckat resultat för oss från FK TOPP med en trippel i Herrseniorklassen.
För kompletta resultatlistor hänvisar jag till SFK Trekrokens hemsida.
Vi tackar Värmland för denna gång och hoppas vi är välkomna även i framtiden trots att vi var ofina nog och snodde åt oss alla medaljerna.
Nu återstår dock att se om vi kan få is på hemmaplan. Vi skall göra allt vi kan för att försöka hitta is i vårt område till helgen men det kan nog bli svårt. Håll öron och ögon öppna Ni som är intresserade information kommer komma på FK TOPPs hemsida och på facebook mm mm.
Om vi inte kan genomföra några tävlingar rekommenderar jag Grumscupen till helgen. Karl- Olof Abresparr lär nog hitta is till den i alla fall skall Ni se.
Sköt om Er så ses vi snart på en is nära dig!