Drömmen lever vidare.

Vädergudinnorna log sina bredaste leenden mot oss den gångna helgen och skapade en av de vackraste höstdagar jag upplevt. Undrar om det var mina besvärjelser och klagosång mot att man alltid drabbas av de svåraste väderförhållandena när man väl har möjlighet att komma ut eller om det var belöning för att man så många gånger stått ut med moders jords vresigaste humör.
 
Finvädret började redan under min betesfisketur efter avslutat dagsverke på Fiskeshopen. Jag hade ju kaxat upp mig och i stort sett lovat betesfisk både till höger o vänster. För hur svårt skall det vara?
Jag tog som vanligt ett feederspö under armen och åkte upp till mitt kära hamnbassängen där det normalt sett bara är att "hämta" ett gäng med fina mörtar. Fyllde några feedrar med mitt finaste mörtmäsk och började meta i strömkanten. Men döm om min förvåning när tippen förblev orörd. Nog för att det kan ta en stund innan det kommer igång men efter 40 minuter och inte en rörelse började jag befara det värsta. Jag hade ju bara ett par timmar på mig innan mörkret skulle vara över mig så nu var goda råd dyra.
Fick bli ett platsbyte. Jag flyttade istället ut i den hårda strömmen kanske skulle de vara mer aktiva där och som en skänk från ovan var det just här jag skulle varit från början. Mört redan i 3e utlägget. Följt av 3 snabba till sedan blev de mer försiktiga och en sällan skådad rad av missade napp följde. Men efter att jag till slut kom mig för att byta krokmodell så satt de igen. Byte från kamasan B611 till milo serie A var lösningen idag. Skillnad som natt och dag och man fick återigen se vad viktiga de små detaljerna är. Nu hade det dock nästan redan börjat skymma innan jag kom på den lysande idén att skifta krokmodell så det hann ändå inte bli så värst många bra "gäddmörtar" till. Så med endast 16 perfekta betesfiskar i sumpen fick det bli till att vara egoist och icke dela med sig denna gång.
 
Finvädret kom redan under lördagens korta fisketur men det skulle komma mera av den varan.
 
Platsbyte och krokmodellbyte var det som krävdes denna dag för att få lite beten till sumpen.
 
I söndags var det så äntligen dags att göra ett försök vid vår "nya" storabborresjö som det gått så många rykten om. Jag har ju en dröm om att få fånga en borre över 1,5 kg under mitt fiskeliv så man slipper fortsätta bli söndermobbad av sina fiskekompisar som i stort sett samtliga passerat 1,5 kg både en och två gånger.
Jag har över 160 abborrar över 1 kg men aldrig knäckt 1,5 kgs vallen även om det varit nära. Men nära skjuter ingen hare. Sedan vill jag ju heller inte fara land och rike runt och resa till något "innevatten" bara för att..
Utan skall jag någon gång få en riktig storabborre skall det komma från något hemmavatten och då helst ganska okänt. Hitta nytt och eget brinner jag för. Naturligtvis om man hade bott nära Hossmoån eller något annat hett abborrevatten hade man naturligtvis fiskat där. Men att hitta "eget" och få vara med om hela den resan från planering till utförande är halva grejen med fiske för mig. Trots att jag knappt har någon tid över och borde kanske mer köra på räkmackemetoden och bara åka runt på kända ställen men NEJ det är inget för mig. Det skulle inte ge mig någon större tillfredsställelse. Nä hårt slit är det som gäller och hela tiden leta nytt. den som söker han skall finna!
Självklart tittar vi runt på gamla rapporter och försöker ringa in några intressanta sjöar i närområdet som kan vara värda att prova. Just en sådan var det dags för i söndags. En sjö där det ryktas om ett flertal abborrar över 2 kg under de senaste åren. Rykten är ju rykten men här var de tillräckligt bekräftade för att denna sjö skulle bli en i vårat projekt att hitta ett åtminstone nytt för oss abborrevatten.
 
Två i vårat gäng hade redan lagt dit en båt och gjort några trevande första försök. Redan första turen till vattnet gav omgående en borre över kilot men sedan har det varit segt och bara några enstaka borrar till har behagat nappa. Kanske inte lättaste tiden att börja med ett abborreprojekt men någon gång måste man ju börja.
 
I söndags hade jag första möjligheten att åka till sjön. Tillsammans med duktige specimenhuntern Patric Skoog skulle vi försöka knäcka koden.
Vädret kom ju som Ni förstått att bli smått himmelskt bara det var värt resan. Men i ärlighetens namn hade vi väl inte de största förhoppningar om ett lyckat fiske då termometern visade -7 gr då vi kom fram och sällan som totalt bleke ger kanonfiske.
 
När vi kom fram var redan 2 andra fiskare där redo att ge sig ut. Men innan vi kunde fixa i våran båt fick vi hjälpa till att putta bil då de andra hade totalt kört fast då de skulle sjösätta. våran båt låg upp o ned alldeles intill så vi slapp dessa bekymmer utan var snart redo att ro ut. Ja idag tog vi det med ro. Inga motorer vare sig bensin eller el endast muskelkraft idag. Men jag trivs vid årorna så vem som fick ro stod ju helt klart. Skoog skötte ekolod och ösning av båt då den läcker lite grann men inte värre än att det räcker att ösa ut några skopor då och då. Lite extra spänning måste man ju ha i livet.
 
Planen var att leta runt efter betesfisk och fiska där men vi började i området våra andra polare haft sina kontakter. Bakom en ö hittade vi ett riktigt fint område med kuperad botten och fina branter och lite spridda skurar  med betesfisk stod det här. Både jag och Patric trodde på riktigt långsamt spinnfiske med jigg längs botten idag i dylika väderförhållande. Så vi började med var sitt bottentackel. Jag med en Carolina rigg med Westins nya lilla hollowteez i en naturlig färg som jag fyllde med lite goa mörtinälvor. Såg riktigt hett ut och Skoog började med ett pater-noster tackel med maskjigg.
 
Fick en kanonstart med napp i de 10 första kasten som resulterade i 4 abborrar upp men de tog riktigt försiktigt och inga jättar runt 200-300 gr styck men fisk i alla fall och själförtroendet steg. Kanske blir en superdag. Grymt väder och fiske!! Patric kände dock inget så han bytte också till hollowteez och då blev det några napp men ingen upp.
 
Hollowteez laddad med lite mörtinälvor gav omedelbar respons.
 
Med denna start trodde man på århundrades abborrefiske.
 
Men det lugnade snart ner sig och napplusten avtog så vi bytte område och letade vidare. Hittade flera fina branter med betesfisk men ingen mer abborre ville hugga.
 
Vid en grynna var det så svart på lodet av betesfisk att vi beslöt ankra där för att punktmarkera det området en stund och visst hade vi några försiktiga pet här också men det var som om abborren fullständigt stängt av efter morgonens första attacker.
 
Men vi bara njöt i det underbara vädret och insöp atmosfären och tog oss tid att ta gofika och bara vara i stunden! En lisa för själen bara att få vara ute en sådan här underbar dag. Det är man verkligen inte bortskämd med.
 
Solen stekte på och det kändes mer som en sommardag än 12 november som det faktiskt var. Fortfarande minus i luften men det bekom oss inte det minsta kändes snarare som +20.
 
Men var tog den nappvilliga fisken vägen. Jag satte mig åter bakom årorna och vi letade vidare längs med en stor ö med båtpimpel istället. Ute på 9-10 meters djup hittade vi lite fisk och jag fick ett bastant hugg på balanspirk men tyvärr blev det inte mer än ett hugg. Några fina bågar tecknade sig på lodet vid botten men inga fler napp trots att Skoog använde de senaste heta balanspirkarna från Kina för 10 kr styck!
 
Till slut lyckades jag beta upp en tusenbroder fån djupet men det var också allt. Vi rekade vidare det var ju trots allt första gången vi var vi sjön så vi ville ju skaffa oss en uppfattning om hur den såg ut också. Så vi fiskade av lite snabbare och sökte av större områden. Många fina ställen hittades som kan bli värda att prova i framtiden. Men idag gav de inget.
 
Men vad gjorde det att fiskelyckan uteblev en dag som denna. Kan inte komma ihåg senast jag var ute en hel dag utan en endaste krusning på vattenytan.
 
Nu hände också dagens roligaste episod som jag måste bjuda på. Man måste kunna driva med sig själv för ibland är man bra klantig eller kanske skall säga tankspridd. Både jag o Skoog funderade på varför båten plötsligt blivit så tungrodd. Visserligen tog den in vatten men nu gick det tyngre än någonsin. Nästan samtidigt säger vi då tog vi upp ankaret förut?!? Nä naturligtvis hade jag inte gjort det utan ankaret hade hängt under båten sedan fikapausen där vi hade ankrat på 4 meters djup sedan hade vi ju fiskat på runt 10 meter men nu kom vi ju in grundare så ankaret tog ju i botten igen. Inte undra på att det gick så tungt att ro.
Ja vad skall man säga mer än att ibland glömmer man saker. Vi skrattade gott åt mig båda två hur man kunde glömma att dra upp ankaret. Men den bjuder jag på !
 
Fisket gick vidare i sakta mak och flera betesfisk moln uppenbarade sig men allt vi lyckades lura var att jag fick en riktigt klen liten gädda. Dagen började lida mot sitt slut och vi stannade till där vi hade morgonens fiske och visst nappade det här igen men det stannade vid napp. Allt testades, kräftjiggar, maskjiggar, fiskliknande jiggar olika metoder. Ja vi gav det verkligen chansen men endast några gäddor ville vara med i leken på slutet av dagen men de var ofina nog att knycka våra jiggar.
 
Nu dalade solen snabbt och man började känna av kylan som rådde. Fortfarande åtskiljliga minusgrader rådde. Vi gjorde ett par sista desperata försök vid båtplatsen där det i vintras, den enda dagen isen höll togs en abborre på över 1,6 kg men det var då nu var nu och vi fick erkänna oss besegrade, Vissa mer besegrade än andra då Skoog lyckades blanka denna dag men trots det kunde även han inte vara mer än nöjd att fått ynnesten att vara ute en av århundrades vackraste höstdagar.
 
Drömmen om storabborren får leva vidare!
 
Lyckades lura sjöns klenaste gädda, alltid något....
 
Skoog däremot kammade noll idag men nästa gång då jädrar. För efter en dålig dag vid sjön är man ett steg närmare drömfiskedagen. Som sagt drömmen lever vidare. Skoog tillhör ju dock kompisskaran som kan fortsätta mobba en annan för att man inte har någon över 1,5 kg. Skoog själv tog ytterligare en över 1,5 kg bara för några månader sedan i en sjö nära oss. Så visst finns de inom räckhåll. Jag får bara se till att bryta förbannelsen.
 
Håll drömmen levande!
 
Det var allt för denna gång simma lugnt så ses vi vid vattnen!