Stilla flyter ån.

Idag var det åter dags att hamna bakom flötet ett par timmar. Medans storfräsarna gjorde upp om lagtiteln i Sensas open i Lidan valde jag, Rainer och Jack att ta en tur till Frändeforsån vid Brålanda för att besöka en av våra gamla tävlingssträckor från en svunnen tid.
 
Efter den kallaste majvecka i mannaminne och med ett välkomnande strilande vårregn när vi väl anlände till platsen var det kanske inte med de största förhoppningar vi äntrade dagens tilltänkta meteplats. Men innan man börjar har man ju alltid skyhöga förhoppningar och det har ju nappat bra i övriga åar vi besökt trots det något kylslagna vädret. Så det skulle nog bli åka av idag med tänkte vi.
 
Spöna riggades under glada tillrop i det allt mer tilltagande regnet. Rainer och Jack var hetast på gröten idag och fick riggat sina långspön med blixtens hastighet och tjuvstartade lite innan mig. Jag valde 11 meters take a part idag med 3 toppar, 3, 4 och 5 gram då senaste dagens regn satt lite fart på vattnet och tyvärr naturligtvis förvandlat det till en ganska grumlig sörja. Även en 4,5 metare riggades då det normalt sett går fint att plocka lite fisk i början nära land på detta ställe. 
 
Efter några utlägg halade Rainer och Jack upp var sin björkna men sedan hände inte mycket mer. Efter sedvanlig hinkflyttning och övrigt pyssel var även jag redo att hysta lite gotteligott i vattnet som förhoppningsvis kunde attrahera åns alla individer. Räknade ju med en massiv braxenfångst så det gick i 10 rejäla mäskbollar hälften mäsk hälften leem med en halv burk majs och en halvliter casters. Detta blev nog på tok för mycket skulle det visa sig då ån visade sig från en av sina sämre sidor denna dag. Fick i alla fall några mörtar och björknor direkt vid kanten men sedan osedvanligt tomt, nappen uteblev.
 
Likadant var det för Rainer och Jack och Jack blev lite ledsen på regnet och fick sätta sig i bilen. Dessutom var en kräfta som nappade på Rainers grejor ofin nog att skrämma Jack något med sin aggresiva uppsyn. Men regnet drog bort och kräftan blev lugn så snart var Jack med i matchen igen och fiskade på som aldrig förr.
 
Klart man kan bli lite rädd för en kräfta med denna uppsyn speciellt om man bara är fyra år.....
 
Efter ungefär en timmes tid testade jag t.p platsen för första gången en fin björkna direkt i första utlägget, nu blir det åka av tänkte jag. Ack vad jag bedrog mig endast en liten mört orkade nappa nästföljande halvtimme. Ändrade mellan mina olika tackel prövade fiska runt på mäskplatsen, hålla emot släppa och låta driva fritt, mycket överdjup, lite överdjup, högre upp inget hjälpte. Det enda som gav lite utdelning var växling mellan den långa och korta platsen så fort man bytte ställe fick man åtminstone ett napp och ibland följde även en firre med upp. Under en period var jag till och med så desperat så ett löjspö åkte fram för att se om de små liven ville men hade inget mäsk med avsett för detta så det lades snart åt sidan efter att 3 små löjor ändock behagade suga i sig magotten men som tur var sprattlade de loss på vägen in så jag slapp ta i dem utan istället försökte jag komma på gåtan med hur jag skulle dyrka upp låset och knäcka koden för att lura de större firrarna idag.
 
Koppade ut lite mäsk och casters på t.p platsen och ändrade tillbaka till lite överdjup som trots allt varit det som funkat bäst och vips dagens första och enda braxen. En vanskapt historia, den följdes av några björknor. Nu trodde jag att jag kommit på något. 4 fiskar på 4a utlägg med magott dippat i bloodworms dip. Men det var nog bara nyhetens behag för strax slutade även detta att funka. I slutet av dagens 4a timmars pass började det dock nappa lite, lite bättre och nu var det bara maskbitar som dög allt annat ratades av fisken. Ännu en vanskap fisk till dök upp nämligen en mycket underlig mört om den inte hade genetiska fel måste det varit en riktig trevägskorsning mellan mört, färna och björkna. Aldrig sett en dylik mört eller vad det nu var. Naturens vägar äro outgrundliga. Vi satt ju nedanför reningsverket i Brålanda idag och det är ju inte utan man börjar undra om det har något att göra med dessa något defekta fiskar, hoppas inte....
 
Härligt var det dock att höra Jacks härligt bubbliga skratt och glädjerop varje gång han lyckades kroka en fisk. Och Jack fick nästan flest arter idag, björkna, mört, abborre och nästan en liten gädda men den fulingen bet av linan innan Jack han svinga in Frändeforsån monstret. (Gäddan var säkert på 200 gram minst!!!!).
 
När man har roligt går tiden fort och det var dags att summera dagens insats. Rainer och Jack mäktade med 1,3 kg idag + en kräfta och jag gnetade ihop 3,6 kg. Vad som exakt bidrog till den skrala utdelningen idag skulle väl de lärde tvista om men det grumliga vattnet ihop med att många av åns individer befann sig på annan lokal upptagen med lek samt det fortsatta kalla vädret kanske är en del av förklaringen för inte kan det väl vara så illa att Frändeforsån sett sina bästa dagar, vi får pröva igen längre fram. Då förhoppningsvis är allt som det skall vara igen. Vad lärde man sig en dag som denna då ja säkert något i varje fall, framförallt att aldrig ge upp med lite trix och fix går det för det mesta att lura upp några fiskar även under de mest extrema förhållandena.
 
Dagens enda braxen för min del såg inte helt frisk ut.
 
Far och son redo med en batalj med Frändeforsåns invånare.
 
Och här är resultatet. Jack glad som en lärka för sin björkna! Och farsan Baloo (förlåt Rainer) lika glad över sin något friskare braxen än min.
 
3,6 kg på 4 timmar var väl kanske inte vad man drömde om innan men så var verkligheten. Blir ju sällan som man sig tänkt men vi tar nya tag och kämpar vidare. Kanske lite nya vattendrag skall få besök under veckan som kommer, alltid spännande att se vad det kan ge. 
 
Här dagens underligaste fisk. Nu syns det inte på bilden men pannan var bred som en färnas och huvudet påminde om en rudas, ja som sagt naturens vägar äro outgrundliga...
 
Om Ni undrar så har jag givetvis inte bara fiskat idag under veckan som gått utan även både svingat gäddspön och abborredito men inte med någon större framgång så den historian tar vi en annan gång men lite bilder från veckans kvällspass kan jag väl bjuda på och sammanfattningsvis kan vi nog konstatera att älvens abborrefiske inte riktigt kommit i gång än. De könsmogna fiskarna har nog annat för sig just nu.
 
Små abborrar var åtminstone på hugget men inga stora i sikte.
 
Får nog bli lite turer till några sjöar istället inom snar framtid som jag tror väldigt mycket på om jag överhuvudtaget skall ha en chans att få lura den eftertraktade borren över 1,5 kg som gäckat mig i hela mitt liv. Vid specimenfiske är det sista jag skulle göra att åka till "innevatten" och kända ställen. Nä halva nöjet med fisket är ju att hitta eget. Hellre en 1,5 kgs i ett okänt vatten än en över 2 kg i ett känt samma tänk har jag oavsett art. Jag högaktar dock de som orkar kämpa på i samma vatten år ut och år in drivna av att fånga just den jättefisken som tänkas simma i just det vattnet fast jag har lite svårt att se tjusningen i det men det är en helt annan historia.
 
Fick skala ned storleken på gäddbetena för att överhuvud taget lura en fisk under denna vecka men vi tar nya tag. Så sköt om Er därute så ses vi vid vattnen.