Försök på specimenmete.
Som uppladdning inför feeder-VM i Italien får det bli lite blandade försök med diverse specimenmete. Knappast det man kanske skall lägga tiden på om man vill bli Världsmästare men det finns för mycket fiske som är roligt och lockar så vi får hoppas på turen i Ostellato. Verkar dock kunna bli roligt fiske där om man gör rätt vilket Engelsmännen verkar göra då de tog dubbelseger med sina lag på sista tävlingen på VM sträckan innan VM.
För egen del ägnades alltså helgen åt lite jakt efter de stora. Kanske inte specimenfiske som de flesta ser det med att jaga gram och kilo så ögona blör och bara åka och campa vid kända vatten i jakt på sin drömfisk. Nä specimenfiske för mig är att hitta nya vatten och där utforska vad som finns och därefter försöka få de största just för detta vatten, inte att "följa John" och flänga runt bland "innevatten".
Blev uppringd av en kompis i fredags när jag satt och jobbade över med diverse bestyr på shopen som frågade om jag ville följa med på ett spontanpass i ett för mig nytt metevatten. Givetvis var jag inte sen att hänga på. Matchspöt fick åka med ihop med en påse mäsk och diverse beten. Vi sammanstrålade med en annan kompis som bor vid vattnet men han har också just börjat utforska vad som döljer sig här. Id är väl den hetaste fisken i detta vatten men i kväll skulle vi försöka på mer bottennära individer i första hand.
Vi mäskade upp strax utanför vassen på ca 1,5 m djup och genast visade sig en sutare rullande i ytan. Blänkte fint i den nedåtgående solens sken och gav förhoppningar. Fisket startade med dubbla majskorn på en krok storlek 10 och bara efter 10 minuter satt första sutaren på kroken. Kanske den första sutare som någonsin blivit fångad på spö i detta vatten? En ettrig liten kämpe på knappt 1,5 kg men en sutare är alltid en sutare.
Första fisken för kvällen.
Fisket rullade på och mängder med sutare intog platsen, de avslöjade sig med iderliga rullningar och intensivt bubblande på mäskplatsen men de ville inte riktigt ta vara beten. Alltid lite trixigt att få igång sutare så här efter leken. Men efter lite justeringar av tacklet och byte till majs, magott lurades nästa i samma storlek. Lite mört och mycket sarv störde dock fisket ganska rejält. Sarv fullständigt kokade det av överallt men mestadels i hektosklassen. Det blir en nöt att knäcka för att få de stora sarvarna för naturligtvis borde det finnas en och annan större sarv här. Skicka ut en stor brödbit mitt ute i ingemansland mitt i natten brukar ibland resultera få se om det finns tid, lust och vilja till att försöka på det.
Kvällen fortsatte i goda vänners lag med gött tjöt och lite goa trassel då vi var tre stycken att samsas på en minimal brygga övriga ställen bestod av bottenlös dy så vi hade inget val.
Fast det inte var huvudmålet idag lurade vi upp ett par skapliga idar och en sutare till ville till slut på en bunt röda magott. Kvällen avslutades med att jag lurade en lite större sarv på mjuk pellets (antbait). Men även denna sarv var i ärlighetens namn minimal, nådde inte riktigt upp till halvkilot.
Braxen såg vi rulla men de var i kväll helt ointreserade av våra beten men en av de vi såg borde liggat runt 3 kg och det är ju inte fy skam för en braxen. Men det får bli en annan gång. Det var dags att vandra hemåt och lämna detta nya metevatten med några erfarenheter rikare. Id, sutare, sarv, mört och braxen fanns det i varje fall i vattnet nu gäller det bara att knäcka koden för att få de största individerna i detta vattendrag. Nya försök lär göras för detta gav mersmak!
52 cm mager id.
48 cm fet id.
Kvällens sista fisk. Den vackra lilla sarven i hård konkurens med rödingen om att vara våran vackraste insjöfisk i mitt tycke.
Lördagen kom och med den mer jobb, kunderna strömmade in under dagen på jakt efter alla möjliga prylar inför sommarfisket så det blev några timmars övertid även denna dag så kvällen fick ägnas åt ännu ett kortpass i närområdet. Försökte på id i en liten bortglömd bäck men endast mörten ville idag. Värmen har nog gjort sitt åt fiskens välbifinande i den lilla bäcken och algblomningen var påtaglig. Så kvällens specimenfiske efter id förbyttes till ett träningspass med feeder i älven på långdistans. Mörten toknappade som vanligt i varje utlägg.
Det enda som orkade nappa i den lilla bäcken var mörtar i 1-4 hgs klassen.
Men vad gör det kvällar som den här!
Bävrarna i älven brukar ju alltid dyka upp och göra en sällskap så även om de stora fiskarna uteblir är det sällan man berövad på naturupplevelser!
I söndags ville Rainers 5 årige son Jack gärna fiska med Jonas hade han sagt så det fanns ju inget annat än att göra dena vilja till lags. Vi bestämde oss för att åka till Dalbergså vid Åsebro kvarn vilket är ett barnvänligt ställe med fina berg att stå på och meta ifrån. Vi hade också en lite tanke om att eventuellt kunna lura någon grann färna helst på flytande bröd vilket är en rolig och spännande metod.
När vi väl kom fram var allt sig likt vid Dalbergså såg ut ungefär som när jag lämnade det för 7-8 år sedan då jag senast satte min fot här. Brännässlorna var dock elaka mot Jack då vi vandrade ner längs den igenvuxna stigen. Inte lätt att vara liten ibland men efter lite tröstande ord från far och lite fiskaaction i form av dagens första färna var allt om elaka brännässlor bortglömt.
Men det var svårt att få färnorna och ta på flytande å trotting med majs eller bottenmete med bröd överlistade de flesta vi fick idag men som vanligt då jag sätter min fot vid något färnavatten nappar bara de minsta.
Rainer med dagens första lilla färna, många av denna kaliber blev det idag. Men Rainer inte är du väl på väg att somna redan, vi har ju precis börjat?
Efter en stund beslutade jag att gå en bit nedströms medans Rainer och Jack stannade kvar och försökte lite feedermete i höljan. Jack ville inte gå längre då brännässlorna vajade otäckt på fältet framför oss. Men jag trotsade faran och banade väg genom snåret och satte mig för att feederfiska på en raksträcka. Snart var tävlingsfiskaren i mig mer framträdande än specimenfiskaren och bara man fick en jämn ström med fisk var jag nöjd med dagen. Mörtar, björknor, färnor, idar och framförallt braxen avlöste varandra. Bytte mellan feeder och trotting båda metoderna levererade ville man ha braxen var det bäst att med jämna mellanrum vila platsen mäskade man på för mycket så invarderades platsen av småfisk. Lite då och då tog jag fikapause och besökte Jack och Rainer som hade det trevligt i skuggan bakom ett träd på sin berghäll och fiskarna nappade här med.
Jag gick på lite spaning ännu längre nedströms til ett fint bakvatten och här lyckades jag peta upp ett gäng färnor på flytande men inte den jag helst ville ha. En riktig stor färna var uppe gång på gång och plockade brödbitarna jag mäskade med men så fort det kom en krok i var den skyggare än den mest ljusskygga inbrottstjuven i det mörkaste av kvarter och höll sig på behörigt avstånd. Bytte till tunnare lina och mindre krok samt prövade bottenmete med lätt sänke men inget hjälpte.
Färnor i denna form avlöste varandra men de stora uteblev precis som vanligt då jag försöker på färna. Många men små blir det. Har väldigt svårt att tvätta bort tävlingsfiskaren i mig för fortfarande ekar det i bakhuvudet att 10 halvkilosfärnor väger mer ihop än en 3 kgs!
Men vilken trevlig dag det blev i ännu ett stålande (kanske för strålande) väder. Men mörka moln tonade upp sig i horisonten och gav de första svalkande regndropparna ifrån sig som man sett på en månad. Gick bort en sista gång till Rainer och Jack innan hemfärd och nu hade Rainer fått fart på braxen, 32 stycken hade det blivit sen sist vi talades vid så Jack var eld och lågor men nu började värmen ta ut sin rätt och dt var dags att tänka på refrängen.
Hann även få några idar idag också men även de tillhörde den mer småväxta kategorin.
En braxen på knappa 1,6 kg blev faktiskt denna söndagsutflykts största fisk. Men som sagt många firrar blev det. Braxen fick jag 21 st idag och Rainer 32 st så vi får nog skrubba rejält om tävlingsfiskaren i oss skall försvinna, kanske kanske djupt därinne bor det en specimenfiskare.
Den som lever får se. Sköt om Er nu därute så ses vi vid något vatten!
För information så är fisket i Dalbergsån är Privat och tjuvfiskare riskerar att bli polisanmälda.