fiskeshopen.blogg.se

Kommer inte isen till dig får du åka till den. Detta mantra fick vi ta till för att hinna komma på is innan 2017 tog slut. För här i Västra Sverige ser vi ut att gå mot ännu en isfattig vinter inte tillstymmelse till kyla i sikte. Men till slut tog pimpelabstinensten överhand och begäret blev för stort att stå emot.

 

Så på nyårsaftonen fyllde vi en bil med galna pimpelentusiaster och drog norrut. Efter samspråkat med ett flertal Värmlänska vänner insåg vi att upp emot Arvika trakten var det som gällde för att finna gångbar is. Sagt och gjort vid 7 tiden på söndagsmorgonen lämnade vi ett regnigt Trollhättan bakom oss för resa mot vintrigare trakter.

 

Planen var att åka tills vi fann bärkraftig is längs vägen. Bara vi fick pimpla av oss skulle vi vara nöjda. Mil efter mil la vi bakom oss och det obligatoriska stoppet vid Säffle hanns också med för Sten måste ju få sitt morgonkaffe med tillhörande bulle! Till slut nådde vi vårt mål, bärkraftig is.

 

Vi parkerade på första bästa ställe i sydänden på en relativt stor sjö som såg inbjudande ut. Ett tunnt snötäcke täckte hela isen och det var med försiktiga steg vi stapplade ut på isen. Lite skeptiskt till om den skulle hålla var man ju med tanke på hur det har sett ut hos oss. Men alla farhågor om dålig is kunde vi sopa under mattan vid första provborrningen. Nästan 20 cm stenhård kanonis mötte oss. Och det skulle visa sig att det var 16-20 cm var vi än var idag. Inte utan man blir lite avundsjuk på Värmlänningarnas pimpelförutsättningar. En helt annan klimatzon "endast" 2,5 tinmmes bilresa bort.

 

Vi spred ut oss på isen och påbörjade fisket. En fantastisk känsla att åter få svarva lite is och eventuellt dessutom få chansen att känna på lite huggvilliga borrar. Men det uteblev till en början. Den första timmen ägnade vi oss mest att trimma in borrtekniken för någon fisk ville inte bita.

 

Men som på en given signal runt 11.00 när det ljusnade något började det nappa ganska skapligt om än microber till en början. Men snart fann vi både mer och större fisk. Så vi samlades alla fyra på en liten mindre yta och alla fick skapligt med fisk. Pontus lyckades dessutom få några lite bättre och jag fick några "matare".

 

Pontus hann också med konsstycket att trassla in sig i en spinnfiskares gamla flätlina som satt fast i en risvase i botten men hela klabbet kom upp dock gick den gamla flätlinan av så vi fick inte se vad det var för gäddbete som gällde i denna sjö. Men att det fanns gädda bevisade Pontus i hålet efter.

 

Fast som oftast på nya sjöar vill jag ju söka av så mycket som möjligt av sjön så man lär sig lite hur den ser ut för framtida turer. Sten blev kvar och sökte vidare inom första området vi övriga drog i väg och fiskade oss bortåt en bergsluttning.

 

Det var väl ingen jättefart på fisket men det var väl heller inte att vänta i dis, lätt snöfall och mestadels mulet och någon enstaka minusgrad till det ganska kraftigt lågtryck. Men man petade upp en här och var och till slut kom Sten till oss och han kunde berätta att han funnit bra med fisk en bit från där vi lämnade honom. Så Sten hade plockat ihop en ointaglig mängd med fisk idag. För även om det inte var någon tävling idag är det alltid tävling och "tjugan" stod ju på spel som vanligt.

 

När Sten kom till oss hade vi precis hittat ett bättre område så givetvis fortsatte Sten att plocka fisk här med så det blev omöjligt att komma ifatt. "Tjugan" var hans. Dagarna är ju fortfarande mycket korta och ett ökande snöfall gjorde att skymningen började nalkas så vi bröt upp för dagen. Men vi var rörande överrens att vi haft en underbar pimpelpremiär och vi alla fick skapligt med abborre mellan 3,5-6,5 kg skrapade vi ihop. Inte illa för att vara på en sjö man knappt vet vad den hette!